- Project Runeberg -  Frihetstidens odlingshistoria ur litteraturens häfder 1718-1733 /
98

(1895) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

verk arbetade härpå med berömvärdt nit och ännu med rätt
stor endräkt.

jämte de positiva medlen till välståndets upprättande, oro
hvilka strax skall talas, använde man också negativa: till
förhindrande af öfverflöd och ett yppigt lefnadssätt.

Man skulle knappast tro, att man kunde klaga öfver lyx och
Öfverflöd strax efter de allt förödande krigen, då på många håll det
allra nödvändigaste saknades.

Emellertid började redan under Karl XILs tid de gamla
enkla sederna försvinna och nya kostbara vanor och moder
införas. Förebilden var naturligtvis Frankrike. Under fredslugnet
blefvo de nya sederna vedertagna i allt vidare kretsar. C. G.
Tessin berättar i sina anteckningar (Tessin och Tessiniana s. 377):
»Sedan 1721 började luxen hastigt tilltaga. Caffé var likväl
inkommit i bruk 1716, men blef då, liksom Thé, allmännare.»
Genom flera förordningar sökte man nu stäfja öfverflödet och
öfver-dådet i lefnadssättet, som man ville strängt reglera. År 1720
utkom sålunda en »förordning til en och annan yppighets och
öfverflödighets afskaffande»; den förnyades 1725 och erhöll i böljan
af följande årtionde flera tillägg.

Först och främst ville man afstyra onödigt prål i klädedräkten.
Man ville t. o. m. införa en normaldräkt och utlofvade härför en
modell, hvarmed man dock ej blef färdig. Sträfvan att gynna den
inhemska klädestillverkningen spelade också här med. Soldats- och
båtsmanshustrur förbjödos t. ex. år 1732 att bära andra tröjor än
sådana, som i riket tillverkades af regarn eller ull. Tjänstefolket fick
icke bära silke, holländskt lärft o. d. Guldgaloner, brokader m. m.
förbjödos alldeles, utom för riksråden. På styfkjortlar skulle, enligt
en särskild förordning af senast nämnda år, en afgift erläggas.

Lyxen i ekipager, hvilken vid denna tid synes varit ganska
storartad, försökte man också afstyra. För vagnar och hästar skulle
inom hufvudstaden särskild afgift betalas. Deras antal borde också nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefriodl/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free