Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fabel omtalas. I öfrigt hänvisas till en uppsats i »Samlaren* 1894
»Versekrig under frihetstiden», hvarest äfven kan läsas om
dikten »Hwarför är alt förwändt i chaos och underlig willa», hvilken
i somliga afskrifter säges vara författad under 1727 års riksdag.
Denna dikt kallas på annat ställe »En malcontents röst wid
Riksdagen 1720 eller Torsdags Spegel för de wyrdige Gäckar». Dalin
har väl svårligen varit författare till detta stycke, såsom somliga
mena. Andra hafva gissat på Wiih. Kruse, som ju verkligen en
eller annan gång i sina dikter tillät sig anfall mot prästers
snikenhet o. d. lyten.
De flesta anfallen mot prästerna gjordes under de pietistiska
stridigheterna, hvarom strax skall talas. —
Strängt höll statskyrkans präster på bekännelsens enhet i
landet. Främmande trosbekännare tillätos icke, annat än vid
legationerna, utöfva sin gudstjänst. Då man inkallade fabriksarbetare
från England och Holland, blef det emellertid starkt ifrågasatt, att
åtminstone reformerte eller de, som tillhörde anglikanska kyrkan,
skulle få en sådan tillåtelse. I kommersekollegii memorial (1723)
hade Silvius inryckt detta förslag och hade bifogat den
anmärkningen, att en dylik tillåtelse icke innebar någon fara för
statskyrkan, om blott prästerna gjorde sin skyldighet. Häremot uppsatte
Stockholms konsistorium, å prästeståndets vägnar, ett betänkande »om
flere fremmande religioner måga inom riket sleppas». Från flere
enskilde inkommo memorial härom; och någon officiell allmän
tillåtelse i nämnda syfte kom ännu icke till stånd. Men i
privilegierna för Alingsås manufakturverk gafs faktiskt tillstånd till egen
gudstjänst för därvarande utländske arbetare.
Man var mycket mån om att räkna konkordieformeln såsom
symbolisk bok. Swedberg och domprosten Molin yrkade emellertid
på att den blott skulle anses såsom en förklaring öfver de
symboliska böckerna; men förgäfves. År 1730, samma år en
jubelfest firades öfver Augsburgiska bekännelsen, utkom från Broocmans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
