Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
År 1724 skickade Swedberg åter ut en bok, ehuru af mindre
omfång än den förra. Den hette »Festum magnum eller Stora
Syndares Stora Högtid» och skildrade, i anledning af texten på
tredje söndagen e. Tref., den förlorade mänsklighetens omvändelse
till Gud. Såsom vanligt inför Swedberg här och där psalmer och
verser; han följer för de sista styckena Vulteji psalm »Ack hwad skall
jag dock begynna». Äfven här vänder han sig kraftigt mot tidens
flärd och högfärd, som han gisslar också hos prästerna och deras
familjer. Till öfverflödet i klädedrägt återkommer han ständigt och
har bl. a. följande utgjutelse, som med liten förändring redan stått
att läsa i Casa Pauperum:
Hwilkendera skräddare skola wi ■ rätta oss efter, antingen den i Paris,
eller den i Paradiset? Gud will wäl nu inte, att wi alle skola draga
skinn-pelsar, som Gud sielf giorde åt Adam och Ewa. Han unnar oss gerna att
kläda oss, efter stånd och wärde, hederliga. Will dock intet, att wi drage
sådana kläder, hwaraf högmodet uppblåses och styrkes.
Äfven här anför han flere »under» och besynnerliga
händelser. »Och ändå får Gud nu i wår tid ej göra tecken» klagar
han öfver människors otrohet.
Flere upplagor af denna skrift hafva äfven i vårt århundrade
utkommit
Slutligen samlade Swedberg sina predikningar öfver
söndags-epistlame och utgaf dem 1734 med den kanske från J. Brochmands
danska postilla lånade titeln »Sanctificatio Sabbathi». Äfven i denna
samling, som ännu på 1870-talet omtryckts två gånger, visar sig
bevisar hans ömtålighet om sin värdighet. Swedberg kan icke fritagas från
att, liksom flera andra biskopar, hafva försökt skaffa sina barn och mågar
hastiga ekonomiska och sociala förmåner. Han förstod också att afyttra sina
skrifter genom att hälft tvinga prästerna och församlingarna i stiftet köpa dem.
Till några böckers utgifvande fick han, liksom så många andra den tidens
skriftställare, hjälp af vänner och bekanta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
