Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och med Mathematiske Raisonementer eller Principiis uthredder och
förklarader» är.
Den geologiska forskningen inskränkte sig mest till
metallo-grafi, beskrifning af »märkliga stenar» o. d. På framställningen
af metaller var likaledes kemien väsentligen riktad. Flere äldre,
till en del ofvan omtalade svenska arbeten rörande våra grufvor
och mineralerna däri blefvo nu, 1727 ff., aftryckta i F. D.
Bruck-manns i Braunschweig utgifna »Magnalia Dei in locis subterraneis».
Urban Hiärne hade varit vår förnämste kemist. Det af
honom inrättade »Laboratorium Chymicum» blef dock år 1723
indraget. Magnus von Bromell blef mineralogiens förnämste
målsman i Stockholm. I flera årgångar af Acta lit. Su. meddelade
han beskrifningar på de i hans samling befintliga petrifikater och
utgaf 1730 äfven en »Inledning til nödig kunskap at
igenkänna och upfinna allehanda Berg-Arter, Mineralia, Mefldler samt
Fossilier och huru de måge til sin rätta nytta anwändas».
Bromells samling hade riktats genom flere fynd af Kilian
Stobæus, hvilken ägde stort anseende såsom mineralog. Bl. a.
be-skref han de under namn af Brattensborgs-penningar bekanta fossilier,
om hvilka vidskepliga sägner gingo.
Bromells fader, dr. Olof Bromelius, hade varit en af våra
första florister, efter professor El. Tillandz i Åbo och framför alla
01. Rudbeck d. ä. De äldre »örtaböckerna», såsom J. Palmbergs
»Swenske Örte-Krantz», hvilken Steinmeier 1731 utgaf i ny upplaga,
hade tillkommit i farmakologiskt syfte.
Af det stora, »för sin tid ojämförliga», botaniska
planschverket »Campi Elysii eller GlysisWall», gemensamt utarbetadt af den
äldre och yngre Rudbeck, hade blott två delar utkommit strax
före Uppsalas brand 1702. Sina anteckningar från forskningarna
i Lappland hade 01. Rudbeck d. y. icke heller hunnit fullständigt
offentliggöra. Ännu 1720 införde han i Acta lit. Su. en
växt-förteckning därifrån. Hans med förträffliga afbildningar försedda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
