Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningar, är ett af förevarande periods förnämsta praktverk. Såsom
källskrift begagnas det också ofta ännu i dag särskildt för
Uppsalas historia, såväl universitetets som stadens.
De sista åren af sitt lif var Peringskiöld upptagen med
märkliga svenska ätters genealogier samt med förarbeten till ett svenskt
diplomatarium. Ur de förra utgaf sonen 1725 »Ättartal för Swea
och Götha Konungahus». Peringskiölds historiska, biografiska och
genealogiska samlingar, som nu förvaras i
Vitterhets-Hist-Antikv.-Akademiens arkiv, i Riksarkivet, i Kgl. biblioteket samt å
Riddarhuset, äro delvis ännu af stort värde för forskningen.
Ännu mindre än fadren utmärkte sig sonen Johan Fredrik
Peringskiöld för någon originalitet. Hans »Sagobrott» (1719)
af-handlade på ett okritiskt sätt Ivar Vidfamnes, Sigurd Rings m. fl:s
historia. Äfven i andra arbeten visade han sig allt för mycket
hän-gifven den godtrogna, okritiska Rudbeckianismen. Men såsom
öf-versättare af tvenne isländska sagor samt Jornandes’ goternas
historia och Adams af Bremen viktiga arbete om det nordiska
bi-skopsdömet har äfven den yngre Peringskiöld gjort ett aktningsvärdt
inlägg i vår fornforskning.
Utom af Biörner hölls den antikvariska riktningen i vår
historieforskning länge uppe genom J. Göransson samt grefve Gustaf
Bonde. Den senare hade redan vid århundradets början sysslat med
öfversättningar af isländska sagor och skulle, sedan han med Horn
af-skedats från riksrådsbefattningen, åter med allvar upptaga
historieforskningen. Hans memoirverk, hvilket mer än en gång i senare
tid utgifvits, är en tämligen opartisk, men torr Och krönikeartad
skildring af Ulrika Eleonoras och Fredrik Iss regering.
Ett tecken på en förändring i den historiska uppfattningen äro
de många specialarbeten, som började utgifvas i den inhemska
historien, topografien, genealogien, kyrkohistorien och
litteraturhistorien. De i dessa ämnen ventilerade akademiska disputationerna
antogo nu alltmera och mera formen af exakta detaljskildringar, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
