- Project Runeberg -  Frihetstidens odlingshistoria ur litteraturens häfder 1718-1733 /
214

(1895) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dahlstierna afvek han från den Spegelska stilen genom en ledigare
diktion samt genom mera omväxlande, musikaliska metra. En
sannare och varmare naturkänsla utmärker också hans visor mera än
vanligen senrenaissancens herdepoesi. Det var också dessa visor,
som blefvo mest populära 1), och som äfven af en efterverld sättas
högst. Huru läst och omtyckt Rudeen var under 1700-talets första
hälft och ännu längre, visa yttranden af S. Triewald, i Swenska
Nitet, af fru Nordenflycht och af Abr. Sahlstedt. Omkring biskop
Rudeen uppväxte nu i Linköping en skara yngre diktare, dit framför
allt hans fyra söner räknades. Äfven domprosten därstädes
Rhy-zelius samt lektorerna Törner och Thun uppträdde då och då
såsom poeter.

Ännu mycket större betydelse, än Rudeen, icke blott för sin
ort, utan för hela landet, ägde And. Rydelius äfven på detta
område. Vitterheten blef för honom, som ju ville se allt från den
högsta synpunkten, ytterst ett medel för det stora alltomfattande
målet: en på religion grundad sedlighet. Han yttrar härom i sina
F örnuftsöfningar:

Wishetens Slott bör dock intet wara utan en sl ståtelig prydning som
Poesien är. Om man högt wärderar en död målning; huru mycket mera en
lefwande? Äro Gips- och Marmorbilder kostbara, huru mycket mer
Sinn-Bilder? Icke eller hafwer Gud fåfengt belagt menniskiones siäl och hierne
med en sådan Poetisk drift, och wåre hiertan så skapat at man utan en blö- 4

4) I visböcker från frihetstiden påträffas ofta Rudeens »Min wackra, hwi
befaller du mig sjunga» samt »Jag skämtar och qwäder», den senare
också i skillingtryck från 1728. Äfven en annan vacker dikt, »Bort att jag för
mat och kläder Sörja må» etc., tillhör Rudeen enligt anteckaing i
Lied-beckska visboken å Lunds bibi. och i en antologi i Lewenhauptska biblioteket
å Sjöholm. Flera af hans visartade tillfällighetsdikter blefvo också spridda.
Grafskriften öfver Anna Brunell är bland dessa mest omtalad. Det
humoristiska poemet öfver H. von Geldern(felt) citeras i Lindestolpes »Färgekonst»
med kommentarer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefriodl/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free