Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
linska. Att Rydelii tillfällighetsdikter, om icke i formen, så i
tankeinnehållet skulle öfverträffa Dalins, är också ett alldeles
öfver-drifvet påstående. Dé äga emellertid, jämte ett vårdadt språkuttryck,
ett ledigt och klart, om än väl bredt framställningssätt och någon
gång verklig poetisk flykt *).
Poesiens lärorikhet, hvars inklädande i den allegoriska formen
Rydelius ensidigt förordat, framhölls också så väl af de ofvan
omtalade författarne i metrik som äfven i Acta lit. Su., i där införda
recensioner af diktverk. Att dock poesien var en ädel konst och
att den verklige diktaren — i motsats till en blott »versifix* —
måste äga medfödd begåfning, framhölls ofta i nämnda publikation
och äfvenledes af sådane författare som Pratenius och Lönbohm.
*) Mindre än man kunde vänta använder Rydelius alexandrinen. Den
vackra melodien i det bekanta grafkvädet öfver Em. Retzia har af senare
skalder upptagits. Oftast begagnar han en sexradig trokeisk eller jambisk
strof, såsom i de flesta tillfällighetsdikter och i den populära dikten öfver
slaget vid Helsingborg »War nu stilla Herre lilla* samt vidare i ett hittills
icke observeradt kväde, som intogs i Rhyzelii ofvan nämnda öfversättning af
Löfgrens »Wälgrundada Hufwud Råd*. Dessa »Små infällen» i 30 rätt lediga
strofer börja: »Gud wet, när werlden skal bli klok» — en inledning, som
kanske föresväfvat Rydelii lärjunge Dalin, när han skref sin bekanta grafskrift
öfver unge Sture.
De flesta af Rydelii dikter, som af Pr. Braune 1868 utgifvits, blefvo först
såsom tillfällighetsstycken särskildt tryckta. Så var ock förhållandet’ med
kvädet öfver prosten D. Arwidsson, hvilket under titel »En Själa-Sörjare och
en Själa-Förgätare» blifvit rätt bekant och som tryckts ännu 1835.
En sannolikt från yngre år härstammande dikt till den hårda Cloris
synes vara efterbildad en populär visa »Är jag endast född att lijda Blir då
gråt min tidz fördrijff?*.
Någon gång visar Rydelius i sina tillfällighetsdikter ett humoristiskt
drag. I några handskrifter tillägges honom också en parodisk »Dissertatio
Vinosophico-Comica de Regno Bacchi», hvarest den metafysiska terminologien
användes med komisk effekt. Jfr Handlingar ur J. v. Engeströms bibi. h. IV
s. 136. En liten rimmad »Cantilena de fortuna» i latinsk medeltidsstil säges
i ett samligsband i Slrengnäs (Vittra samlingar II) också vara af Rydelius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
