Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligen likartade: allmänna betraktelser öfver ett i titeln utsatt ämne,
hvarpå göres en tillämpning med hänsyn till föremålen och sist en
apostrof till de resp. sörjande eller nygifta. Ordlekar försmår han
ingalunda, icke ens i grafskrifter. I bröllopskvädena förekomma de
naturligtvis oftare, såsom när P. Schissler gifte sig med A. Chr.
Hammar 1723: »Herr Brudgum lycka tå til wälbetänkta Skiffte,
ther täcka Hammar slår Er Enslighet ihiäl» etc.
I brudskrifterna behandlas från skilda synpunkter
förhållandena och villkoren vid äktenskapets ingående: i olika »årsens tider»,
i »Gamla och nya werlden», i »Gyllene tiden» o. s. v. Flera gånger
fick Lohman tillfälle utveckla »Then loflige Prästkiärleken» och gjorde
detta stundom i en ton, som erinrade om Runii »Gamla noveller» om
»the klärkers frieri». Varmt och vackert skildrar Lohman
äktenskapets »lustighet», »Äktenskapet såsom en Skymning af Paradiset»
etc.; och blef då hans stil lifligare, rik på bilder och
naturmålningar. Ett bröllopskväde med temat »Kärlekens Pracht wid
Enslighets Föracht» antager formen af en allegorisk dröm, hvari skalden
får se »Rättvisans dom öfwer Ensligheten». I en annan dikt
skildrar han, huru kärleken bemäktigar sig alla slags
samhällsmedlemmar, domare, skrifvare, borgare o. s. v.;
Han lärer en Soldat sig til Fridsfånge gifwa,
Han lärer Prästen sin Åhörare at blifwa,
Han lärer Kiöpman ock på bästa winsten see
Som är: at twå i år åt året blifwa tre.
En liknande slutlyckönskan använder Lohman ofta. Stundom
genomgår en sådan tanke hela dikten, såsom »Samtal emellan Twå
olika: Astrild, som skaffar folk i werlden, och Atropos, som för
det ur werlden».
Fastän Lohman icke satte sin »Rimar-konst» så högt,
tolererade han icke hvem som helst i poeternas skrå. Bekanta blefvo
hans verser mot en Mercuriison, som ville uppträda såsom poet:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
