Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bland hvilka särskildt »Fru Twedrägt, som spinnelen spinner sit nät
(ur n:o 26) är ledig och fyndig. I sista (51.) numret, som
behandlar Stanislaus Leczinsky, och är längre än de öfriga, gifver
förf. en hyllning åt Karl XII:s minne.
I sina tillfällighetskväden är Hallman naturligtvis också för
det mesta moraliserande. Bland hans mera märkliga grafskrifter må
nämnas den af ett högtidligt allvar präglade öfver Chr. Maria
Lysing-Browallius (1727), »Swen Flodmans Lefwernes Beskrifning»
(1729), en rimad biografi, vidare »Et Lycksalight Guds Barn
förestält» vid Elsa Sparre-Oxenstiernas graf (1731) samt kvädena öfver
fru Malmén och den nittioårige J. Kammecker (1732), öfver Joh.
Petræus, And. Dahl och tryckeridirektör Werner (1733). I den
långa dikten öfver grefvinnan Sparre, hvarur Sahlstedt meddelat ett
mindre, rätt bekant utdrag under titeln »Om menniskans åldrar»,
skildras huru skalden vill söka »lycksalighetens fagra ö», men icke
finner den hos någon ålder, hvars »länder» han besöker, tilldess att
en gammal herde framkommer och pekar ut, bortom dödens haf,
ett annat högre mål än det jordiska, dit just nu ett skepp med
Kristi brud ombord lyckligt seglar bort. Ur kvädet öfver fru
Malmén hafva några om Lohman påminnande verser »Om lifvet*
blifvit bekanta. Vid Kammeckers graf fick skalden tillfälle prisa
Stockholms härlighet. Vid Werners bår skildrade han
boktryckeri-konsten och dess första öden i Sverige, en skildring, som aftryckts
i Bergii Allahanda I. I grafskriften öfver Dahl använder Hallman,
såsom ofta, en fantastiskt allegorisk form; ordlekar på den aflidnes
namn kunde dock icke undgås. I början af stycket, hvarur två
strofer under titeln »Herdelefnad» upptagits hos Sahlstedt, kommer
Hallmans varma naturkänsla fram; det heter där bl. a.:
Jag går tilbakars åt skogen förnögder,
Och ther betrachtar min mächtiga Gud.
Brantesta bergen från klyfter och högder
Återskall gie af mit undrande liud;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
