Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dragen — försvenskad såsom *Then olycksaliga Princessans Arsinoes
Curieuse Kärleksbeskrifning»; den högst äfventyrliga och rätt
spännande berättelsen om Arsinoes och hennes makes öden slutar, trots
*olycksaligheten», lyckligt med deras befrielse ur den hårde
Sala-dins våld, sedan de, trofast följande hvarandra, på själfva
afrätts-platsen hållit »en så bewekelig oration». Ur Meletaons romaner
finner man i samlingsband öfversatta utdrag.
En roman med bibliskt stoff hade hos oss utkommit 1656,
nämligen »Then kyske Joseph«? efter Samuel Greifenson von
Hirsch-feld d. v. s. H. J. Ch. v. Grimmelshausen. Öfversättaren var den
besynnerlige och olycklige J. H. Schonheit. Oaktadt romanen från
kyrkans sida väckte ogillande, omtrycktes den likväl, tillsammans
med bihanget »Musai Letwernes Berättelse», troligen (enligt
Klem-ming) på 1720-talet och finnes äfven i ännu senare afskrift. — Den
religiösa, allegoriska romanen *En Christens resa» af John Bunyan
försvenskades nu, såsom ofvan nämnts. Men denna form af
upp-byggelse ansågs fortfarande af kyrkans målsmän för mindre lämplig;
kanske fruktade man också i Bunyans skrift reformerta villomeningar.
Grimmelshausen var egentligen en realistisk författare; hans
berömda »Simplicissimus» var utan tvifvel känd här, men synes icke
blifvit öfversatt. Särskildt i Frankrike trädde den realistiska
romanen i satirisk oppositjon mot den heroisk galanta; den förras
berömda representanter Sorel och Scarron synas också hafva letat sig
väg till Norden. Ur Soreis ^Berger extravagant«?, hvari d’Urfés
As-trée satiriseras, blef episoden »Le Banquet des Dieux» populär; det
var ett mytologiskt skämt, sannolikt efter italiensk förebild, hvilket
slutade med att hela Olympen råkade i slagsmål; Lucidor hade
kanske tagit intryck däraf i bröllopskvädet »Astrilds Skall Gång».
Denna episod finnes öfversatt till svenskan vid början af
1700-talet; efter en tysk bearbetning däraf utgaf senare (1761) B.
Wet-tersten »Hela Mytologien i en Guda-Ballet». På samma sätt uttogs
ur Scarrons »Roman comique» den egentligen från spanskan hämtade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
