Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
citerad. De något yngre Benserade och m:me Deshouliéres
återfinnas också bland förebilderna; och likaså Balzac, mästaren i
epi-stolar-stilen, som kanske icke var utan inflytande på utbildningen af
vår högtidlighets-prosa. »Balzac och Moliére», yttrar Swedberg i
Förspråket till sin Schibboleth, »hafwa öfwer alt hos oss wunnit stor
kiärlek»; längre fram i arbetet klandrar han dock de predikanter,
som ville »tala med Balzac, Voiture och Moliére». La Bruyéres
»karakterer», skrifna i en verkligt klassisk st.il, efterbildades af våra
tid-skriftsförfattare. Af dessa, liksom af Triewald, Hallman och många
senare poeter, blef också den berömde fabeldiktaren Lafontaine ofta
anlitad. De många franske romanförfattarne af olika riktningar,
som kläddes i svensk dräkt eller här efterbildades, hafva nyss
omtalats. Realisterna bland dem hade banat väg för en ny ton och
uppfattning; och Fénelon stod på fullt »klassisk» botten.
De store franske dramaturgerna, med hvilka den franska
klassiciteten egentligen först stadfästes, hade, såsom vi sett, också länge
varit kända i Sverige, om än en af dem påverkad teater här först
sent kom till stånd. Corneille, liksom Boileau, åberopades bl. a.
af fru Brenner. Boileaus storartade direkta inflytande på vår poesi
har ofvan flerstädes påpekats. Man blef också nu bekant med
Frankrikes öfrige smaklärare: pére Bouhours, »delicatessens»
förkämpe, hvars »l’Art de bien penser» m:me Deshouliéres hälsat
välkommen, och som sedan efterbildades af Sahlstedt i dennes redan
ofla nämnda arbete; m:me d’Acier, efter hvars bearbetning af
Te-rent ii komedier C. G. Österling vid århundradets början utgifvit
dessa på svenska; vidare hennes motståndare i fråga om de nyares
företräde framför de gamle Houdard de la Motte, hvars fabler
särdeles blefvo efterbildade hos oss; samt Fontenelle, den store
popu-lariseraren, som kom att stå i mycket vänskapligt förhållande till C.
G. Tessin och hans maka.
Af de la Möttes och Fontenelles samtida bland Frankrikes
lyriska skalder synes särskild t abbé Chaulieu gjort intryck på våra
Wrangel, Frihetstidens Odlingshistoria. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
