Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
102
Nathorsts arbeten utkommo har det stora flertalet
geologer ställt sig helt och hållet avvisande mot alla
polförskjutningar. Efter den tiden se vi förhållandena så till vida
ändra sig, att antalet anhängare till polvandringshypotesen
ökas, ehuru mycket långsamt, och nu torde flertalet
geologer stå på den i Kaysers lärobok formulerade
ståndpunkten att i alla händelser antagandet, att en stor tertiär
polförflyttning ägt rum, »svårligen kan undgås». Så mycket
torde man kunna påstå, trots den förvånande skärpa,
varmed dessa åsikter bekämpas av ett fåtal forskare.
Huru tvingande dessa skäl för antagandet om
polflyttningar under vissa tider i jordens historia än må vara, är
det dock obestridligt att alla hittills gjorda försök att
bestämma polernas läge utan avbrott genom hela den
geologiska periodserien alltid lett till inre motsägelser, och
motsägelser av så groteskt slag, att det icke är att undra på
om man började misstänka att hela hypotesen om
polflyttningar var ett misstag. Sådana systematiska försök hava
utförts av särskilt Löffelholz von Colberg,[1] Reibisch, [2]
Simroth [3], Kreichgauer [4] samt Jacobitti.[5] Av dessa har tyvärr
Reibisch klätt sina från och med kritan fullständigt riktiga
åsikter i en underlig tvångströja, i det han antager en
sträng »pendulation» på en »svängningskrets», vilket
antagande som fysikalisk lag sannolikt är felaktigt, i alla
händelser icke stödjes av några skäl och dessutom leder till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
