- Project Runeberg -  Georg Aug. Wallins första resa från Cairo till Arabiska öknen i April 1845 /
68

(1853) [MARC] Author: Georg August Wallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

göra en större eller mindre del af vägen ridandes, tills de
framkomma till platsen, der fejden skall stå eller ljufnaden begås,
då de stiga af och utföra sitt värf till fots. Det var sålunda
som i andra året af Higrå Propheten drog till det berömda
slaget vid Bedr med 314 man, hvilka hade blott 70 cameler och
två eller tre hästar att dela sig emellan. Men
Beduin-conye-nancen föreskrifver vissa reglör i afseende på de båda
platserna, i eller bakom sadeln. Ägaren af djuret tillkommer
vanligen den förra, om han ej af artighet för en äldre och aktad
person fritt afstår den åt honom; men aldrig sitter en man
om ock aldrig så ung bakom en qvinna, vore hon äfven hans
mor, och en Beduin rider ej gerna bakom en Fellåh eller en
annan främmande man. Bär djuret last jemnt med eller öfver
sina krafter, eller är det annars medtaget af brist på föda eller
af resans längd, skulle en Beduin anse det för ett missdåd att,
utom i högsta nödfall, betunga det med öfverlast för att spara
sig sjelf; och i detta fall fordrar reskamratskapets lagar att
djurets herre, vare han dess verklige ägare eller för tillfället blott
en legare af detsamma, då och då nedstiger och går till fots
för att låta sin följeslagare rida. Det var så Khalif Omar på
den resa han i 16.de året af Higrå gjorde upp till Jerusalem
för att emottaga.den capitulerande staden, stundtals sjelf gick
till fots för att låta sin slaf, som ej hade något ök för resan,
hvila sig ut på hans. Jag har stundom gjort färder då jag haft
att dela det legda öket mellan tvenne utom mig sjelf, och vhf
sådana tillfällen har jag isynnerhet funnit ägaren ifrig att icke
ä sina egna, men å den tredje ointrésserade mannens vägnar
påminna mig om hvad det vanliga bruket och artigheten
fordrade. På den resa vi nu gjorde voro våra djur hvarken
trötta eller öfverlastade, och vår Beduin behöfde ej göra sig
samvete af att turvis rida upp bakom oss på det ena eller andra
af dem. — Mig var han alltid välkommen; ty han underhöll sin
för-ryttare oupphörligen ined prat eller sång. Det förra rörde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:33:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wga1resa/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free