- Project Runeberg -  Georg Aug. Wallins första resa från Cairo till Arabiska öknen i April 1845 /
108

(1853) [MARC] Author: Georg August Wallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

öfverfall. Men hvilken bom 8n blir satl för hans öfverdåd,
kommer troligen aldrig det hat att slockna, som han bär i sitt
hjerta till den fredlige jordbrukaren, och den ton af förakt
att mildras, hvarmed han uttalar ordet Fellåh, som i hans spräk
blifvit ett af de svåraste öknamn. Af den klass han betecknar
med namnet Dawlåny har han hufvudsakligen lärt sig känna
blott krigare, hvilka han anser befr.yndade med sig sjelf genom
gemensamheten af det handtverk de båda, om ock på olika
sätt och ofta nog såsom fiender till hvarandra, bedrifva. Ehuru
han ej hyser för dem samma aktning och vänskap, som för
sitt eget fria slägte, bär han mot dem dock ej det oförsonliga

hat och förakt Fellåhen har af honom att röna, och till hvilken

nation de än må räkna sig förskaffa dem deras stånd
och.cha-racter en viss grad af respect, om de ock ej kunna skydda dem
mot de plundringar, som öknens son anser sig äga en naturlig

rätt att föröfva mot hvar och en främmande. Men i tilltal till

sådane personer uttrycker han ej sin aktning för dem med
någon sorts titulatur; och alla dylika termer och artighetsuttryck,
hvarmed de Orientaliske stadsboerne såväl som Européerne
pryda sitt samtal, strida fullkomligen emot Beduinens character
och lynnet af hans språk.

Nomad-convenancen fordrar helt andra medel att lifva
samtalet och att uttrycka den välvilja och aktning den talande har
för den tilltalade. En hufvudsak härvid är att tidt och ofta
upprepa den sednares namn och vid tillfälle foga dertill utropet
”vid Gud!” (WallahJ eller någon annan försäkringsformel, och till
följe af detta bruk är det svårt eller omöjligt att underhålla ett
längre samtal med en Beduin utan att känna hans namn. Bland
de första frågor han gör en främmande, med hvilken han ser
sig komma att tillbringa någon längre stund i sällskap och
samtal, ärderföre vanligen denna: ”hvad är ditt namn?”1, utan
att dertill foga epithetet af högtäradt, som Egyptierne sällan
utelemna. Beduinen besvarar frågan helt enkelt med att uppge

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:33:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wga1resa/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free