Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i samhället känna olika behof af förändring i det
bestående, olika åldrar olika kraft och lust att strida för
sådana förändringar, antager denna strid under tidens
lopp olika former, röjer sig svagare eller starkare, kring
större eller mindre frågor. Fortgången af ett folks
utveckling är mycket beroende af den grad af frihet, med
hvilken striden får föras. Det offentliga ordets frihet är
utvecklingens viktigaste häfstång.
När striden mot det bestående saknar denna viktiga
häfstång, blifva ryckningarne häftigare, omslaget plötsligare,
i synnerhet om yttre omständigheter, i sig själfva
främmande för utvecklingskampen, påskyndat förändringen.
Ett sådant läge var Sveriges 1809. Det var en
övermäktig fiendes framgång, som framtvang en annan
styrelse, än den, hvars oförstånd framkallat kriget och
förlamat försvaret. Åtskilliga af samhällsutvecklingens
kraf blefvo då jämväl beaktade, i det riksstyrelsen
annorlunda inrättades, folkets rätt att hämma missriktningar
bättre tillgodo sågs och det offentliga ordets frihet inom
lagbundna gränser faststäldes som en grundval för hela
den nya samfundsordningen.
Men det nyinrättade led af några väsentliga brister.
Först däraf, att folkets ombud för lagstiftning,
skattebevillning och kontroll å regeringen bestodo af ombud
för tre stånd och själfskrifna ledamöter af det fjärde,
alla dessa öfverläggande och beslutande i fyra skilda
kamrar. För det andra däraf, att förhållandet mellan
konungens rådgifvare, statsråden, de inför konung och
statsråd föredragande, statssekreterarne, och underlydande
embetsvärk, länsstyrelser, domkapitel m. m., var alltför
lösligt för att bilda en kraftfull administration, under det
bestämmelserna om riksdagens kontroll på
regeringsmakten för mycket bundo det grundlagsenliga ansvaret
vid rena former och i tillämpningen gjorde det föga
värksamt.
För det tredje däraf, att det allmänna tänkesättet i
landet icke nått samma utveckling, som betingat
lagstiftarnes åtgöranden. En återgång från de
frihetsgrundsatser, hvilka flerstädes i den nya regeringsformen voro
uttalade, kunde därför lättare äga rum.
Återgången uteblef icke heller. Tidningspressen lades
under godtycket redan 1812, utan iakttagande af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
