Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljud i natten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och är det icke människorna som göra den lig och
lumpen...?» — Hon drog djupt efter andan.
Hennes tanke afbröts af att hon hörde en dörr
knarra och i ljusskenet, som trängde genom den
öppna dörren, såg hon professor Ehrendt på tröskeln
till gästrummet.
Snabbt och ljudlöst, som en fågel smyger sig
under en skyddande kvist, kröp hon in i en vrå,
där mörkret var tätast och försvann i dess skugga,
utan att professorn, som trefvade sig fram genom
den stora skumma farstun till salsdörren, varsnade
henne.
Hon blef sittande kvar i den mörka vrån,
oemotståndligt fjättrad af de båda rösterna, som åter trängde
ut till henne från salen.
Hon förstod att fostermodern och professorn
voro ensamma därinne. De yttrade ord, som hon
först icke kunde uppfatta, men när den manliga
stämman med dess vackra, mjuka klang något höjdes,
hörde hon den rörd uttala:
»Allt, allt som kan ske till godtgörelse är jag
villig att uppfylla. Dessa sista timmar ha fört i mina
tankar mycket, som vi eljes äro mest böjda för att
skjuta ifrån oss. Men när i nattens stora stillhet
alla dagens små hänsyn utplånas, styra tankarna
andra vägar än de vanliga och uppenbara till vår
gränslösa förödmjukelse huru mycket vi svikit...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
