Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Hvar har du varit så länge?» frågade Rosa, när
systern kom hem.
Upplifvad och värmd af aftonens många, nya
intryck, började Maria tala om den stora föreningen
»Fria ordet» och dess många, framstående
medlemmar. Det var en reformförening, medlemmarna
voro intelligenta, högt begåfvade, utmärkta
personer, målet var hela samhällets pånyttfödande genom
kvinnorna. Och medan hon talade, utlade och
beskref, kände hon sig redan vara i det framtidens
utlofvade land, som strålande af ljus och klarhet
blef rättvisans och frihetens hemvist.
Hon hade väntat en fråga, ett utrop, ett
instämmande af Rosa, men systern satt tyst. Förstod Rosa
icke det nya, stora och underbara i dessa sträfvanden
framåt mot en ny tid?
Men när Maria talade om Gertrud Hoff och i
förbigående nämnde om att målarinnan bedt henne
stå modell, sprang Rosa upp och slog hänryckt
ihop sina händer.
»Å, så roligt! Tänk, Maria skulle målas af! . . .»
Då finge hon själf ju någon gång följa med upp i
fröken Hoffs ateljé för att se teckningarna och
taflorna där? bad Rosa öfvertalande. — Hon älskade
ju allt som var fint, vackert och konstnärligt: icke
sant, hon skulle få följa med Maria? Och hon ville
också höra, huru konstnärinnan själf såg ut och
huru hon varit klädd.
Men Maria förebrådde henne uppbragt, att hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
