Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svarade statsrådinnan Ehrendt på de många frågorna,
som mötte henne, när hon kom fram till buffeten
för att dricka en kopp kaffe. — »Ledsamt nog hindrar
det Emmy emellertid att uppträda här i kväll och
hennes far har också ordinerat henne att ligga till
sängs. Min man ser i allmänhet såsom läkare fester
och baler med oblida ögon; han brummar alltid öfver
det myckna nattvaket och dansandet. Men
ungdomen måste väl få roa sig, säger jag.»
Doktorinnan tog Gertrud under armen och drog
henne i en vrå.
»Jag vet hvad det är åt Emmy Ehrendt,» hviskade
hon så högt att Maria kunde höra det.
»Medan vi var här i går aftse hände något. Emmy
och jag satt där inne och skref ut nummerlapparna.
Framför bordet hade jag ställt en skärm, som
skyddade oss för draget och gjorde oss osynliga för dem
som kom in. Det var tämligen sent ren, de flesta
hade gått härifrån och rummet var tomt. Jag hade
inte gifvit akt på att någon hade kommit in, förr än jag
hörde artisten Lunds röst och såg honom stå framför
den stora väggbonaden, som är vår vackraste
lotterivinst. Han berömde färgerna och mönstret, och när
hans följeslagare svarade något, hörde jag doktor
Greanders sträfva österbottniska stämma.
Jag undrade hvad som hade fört honom hit, men
erinrade mig sedan, att han som tekniker hade lofvat
visa en ny belysning för tablåerna. Du vet ju att Lund,
så snäll och genompräktig han eljes är, har den lilla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
