Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELGA WISBECK
på henne med det slätkammade håret, sade att
oxbringan var så mager och bra. Men när jag
beställde, så var den slut.
Hennes ton var så bedröflig, att husmodern
själf blef uppmärksam, hon slet sig från den
sociale herrn och kom fram till gruppen.
— Vet fröken, sade hon, sjömansbiffen är lika
god, och vill fröken ha vegetariskt så går det an.
— Ack, det gör detsamma hvad jag får, svarade
fröken Lind, men det var nu bara det, att jag
beställde lika tidigt som herr, herr–
— Arkitekt Steiner, svarade Mina hastigt och
ställde sig mellan honom och damerna han — han
beställde per telefon —.
— Ja, jag är inte bortskämd, som varit
inackorderad i Stockholm i sjutton år, svarade fröken Lind
och såg med trötta röda ögon på husmodern. Och
jag vet, att jag får gå i grafven utan att någonsin
ha bestämt min middag själf, såvida inte det här
Hemmet för själfförsörjande verkligen blir något af.
— Det är ju det, arkitekten skall bygga, svarade
Mina lätt förebrående.
— Hvar är husmodern? hördes i detsamma en
röst i tamburen, och man skymtade en stor
korpulent dam i svart siden, som satt spändt som på
en uppslagen paraply.
— Hvad önskas? frågade husmodern artigt.
— Jo, vi har läst om den här skolan i
Stockholms Dagblad, och så tyckte vi, att vi gärna kunde
titta upp ett tag och se hur här är.
— Vi intresserar oss så mycket för att unga
flickor uppfostras husligt, sade bakom den tjocka
28
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
