Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELGA WI S BECK
— Gamla mamseller, tänkte de naturligtvis,
ack ja, själf försörjande, kanske rösträttskvinnor.
Det var lustigt att se dessa typer och tänka sig
deras lif, och veta, att man själf som hustru och
mor genomlefvat fröjder och lidanden, hvarom
dessa stackars torra varelser icke ens drömde, jo
kanske drömde.
— Är det inte rysligt synd om dem, mamma,
hviskade den yngre.
Fröken Portman hade hört frågan, och hon
reste sig ögonblickligen.
— Har inte husmodern någon plats där vi kan
vara ostörda? frågade hon.
— Så konstigt folk kan bära sig åt, sade den
äldre frun, då hon plötsligt befann sig ensam i
rummet, betraktad endast af några små
hushållselever genom luckan, vi kunde ju kommit hit för
att understödja. Då går vi då.
— Men mamma, vi skulle ju egentligen höra
efter —
— Nej, härifrån tar jag inte tjänare, vi får gå
till Hemmens platsförmedling igen.
— Jag var där i går, mamma, sade den unga
med en djup suck.
I dörren mötte hon Helga, åtföljd af en ung
grann flicka.
— Nej, se Helga, utropade hon, god dag, Helga,
äter du här, vi tycker här är inge trefligt.
— Så tråkigt, sade Helga, det är min kusin
som sköter skolan.
I yttre rummet voro syster Sofi, fröken Lind,
fröken Portman och ett par andra damer samlade.
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
