Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELGA WI S BECK
människans försök att utsträcka njutningen öfver
dess egen gräns. Jag känner följderna och aktar mig.
Men alla de andra drucko.
— Kakorna har verkligen försvunnit, sade Helga
och tog den sista.
— Snabbt och spårlöst som en barnafader,
till-lade syster Sofi. Kära fröken Portman, hvad ni ser
förbi ut.
Den stackars Ida Portman var verkligen grå
och gropig som knäckebröd i ansiktet.
— Jag får visst lof att gå nu, sade hon, jag
skall på ett styrelsesammanträde till.
— Ring återbud, sade Helga.
— Nej, det är jag för trött till. Tänk hvad det
skulle vara ljufligt med sex månaders fängelse för
hädelse mot Gud. Jag längtar så till Ystad, men
ingen åtalar mig, jag har haft otur hela mitt lif.
— Så stor är antagligen orättvisan, svarade
syster Sofi medlidsamt, att ni aldrig skulle komma
till Ystad. Man skickade er till Norrköping, och
det väcker så tråkiga idéförbindelser.
— Jaså, ni tror, att jag skulle hålla mig för
god att sitta i samma fängelse som mina olyckliga
medsystrar, som blifvit männens offer, men det
misstar ni er på, jag skulle tvärtom anse det som
en heder. Ida Portman såg utmanande rundt
omkring sig.
— Nå, sade Helga vänligt, hvarför gör ni inte
hellre något för dem, medan ni är i frihet?
— Jag har redan en gång hållit ett föredrag,
svarade Ida dröjande, där jag häftigt angrep männen
för att de håller kvinnorna i förnedring.
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
