Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELGA WI S BECK
lugn nu. Detta samtal återförde henne i hennes
vanliga värld, och det föreföll alltför orimligt, att
det hon fruktade skulle kunna hända en elev ur
den respektabla Molinska skolan.
Nu sattes nyckeln i dörren, Helga kom. Hon
kastade en blick in i mottagningsrummet och
hälsade utan att förråda någon öfverraskning. Britas
fruktan kom tillbaka. Om hon nu varit ensam,
skulle hon skrikit. Men två andra kvinnor hade
kommit in; de tycktes vara vana väntrumskunder,
den ena hade en virkning, på hvars enformiga
handgrepp hon koncentrerade alla sina tankar.
— Ja, lycka till då, att komma in på
Centralinstitutet, lilla Brita.
— Ja, tack, tant.
Helga i sin hvita röck stod i dörren och
hörde på.
— Hvad menade hon med det, tror du?
frågade hon sedan hon stängt dörren och visat Brita
en plats.
— Jo, ser du, svarade Brita, jag har verkligen
tänkt att göra allvar af min ansökan, så att om
du ville undersöka mig, för man måste bifoga
friskbetyg.
— Jag tror vi tar hjärtat först, sade Helga.
Brita klädde af sig, och Helga lutade sig ner
mot hennes bröst för att lyssna. Ack, hvad hon
väl kände detta hjärta! Det var så många kvinnor,
som buro fram det till henne, men dess språk var
alltid detsamma.
— Du är väl inte orolig?
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
