Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELGA WI S BECK
— Vet ni inte heller hvar man kan få tag i
honom, han står inte i några kataloger.
— Hvem, Jan Elding? frågade syster Sofi och
såg stadigt på Rosa, som blef mycket röd, det tror
jag nog skall lyckas. Nej, jag måste gå nu, nej
tack, jag kan inte vänta och inte dricka mer kaffe
heller. När hon gick, böjde hon sig ner mot Rosa
och hviskade: tala med doktorn.
— Nå, Rosa, du har inte talat om för mig,
hur du trifs här på skolan.
— Tack bra, doktorn, svarade flickan och neg.
— Tycker du om arbetet?
-Ja.
— Inte alldeles.
— Det är lite strängt.
— Säg nu som det är, Rosa.
— Ja, jag är så förfärligt trött, hogg flickan till.
— Då får vi tala med husmodern, att hon lättar
det för dig. Har du inte några goda vänner bland
kamraterna?
— Inte just.
— Träffar du några andra då?
Tystnad.
— Minns du inte hvad vi två kommit öfverens
om? det var att jag aldrig skulle öfvergifva dig.
Men då skulle också du ha förtroende för mig.
Flickan började gråta.
— Jag är så förfärligt olycklig, jag är inte som
de andra flickorna här, för de tänker inte på annat
än att arbeta, men jag vet hur lätt det är att
slippa. Herre Gud, om jag bara hade fått dö,
98
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
