Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELGA WI S BECK
ansikte och ändå ett annat, så som ett landskap
är ett annat, när det ligger platt under full
sommarsol, mot när man såg det en vårkvälls drömlika
skymning.
Medan denna tanke flög genom Helgas hjärna,
granskades hon själf och fick sitt betyg: samma
Helga, men redan något af gammal fröken.
— God dag, Helga, jag tänkte nästan att du
skulle kommit och hälsat. Detta är min man,
häradshöfding Gents, och detta är doktor
Wis-beck, min gamla skolkamrat och din nuvarande
»arbetskamrat).
Häradshöfdingen sade: fägnar mig ofantligt,
och lämnade så damerna »för att inte beröfva dem
nöjet att få prata förtroligt tillsamman».
Men när han gått, blef det tystnad ett ögonblick.
Helga satt och såg ut öfver salen, och fann att
fröken Portman i högsta uppror lämnade
öfver-direktörens fru där borta under pelarna på den
lilla estraden, gick rakt på sin fosterdotter och
drog henne med sig ut i ytterrummet.
— Ja, kära Helga, sade så fru Gents, som
å sin sida följde sin man med blickarna och
deltog i hans tvekan mellan groggen och damerna,
som nu beredde sig till dans, ja kära du, vi två
har kommit mycket bort från hvarandra på de
här åren. Din och min utveckling har allt gått
åt rakt motsatt håll.
— Vi har inte startat från samma punkt, sade
Helga.
— Nej, det har du rätt i. Jag var en
bortskämd ung flicka och du — ja du hade det visst
112
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
