Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELGA WI S BECK
heter, alla våra möjligheter och frestelser och
lidanden? Vet hon precis hvad som är det bästa,
så att hon vågar döma mig till en långsam död?
Har någon människa rätt att hindra mig i en
sådan lifsafgörande sak som denna, får jag inte
förlåta och älska, som mitt hjärta bjuder mig?
Må hon, som fingrat på mitt öde, som dömde
oss att lefva skilda, som voro ämnade för
hvarandra, må hon svara på dessa frågor!»
Brita hade blifvit helt högtidlig, hon rätade
på ryggen, hennes ögon gnistrade, såg hon
tillfälligtvis i spegeln. Må hon svara på dessa frågor!
upprepade hon högt.
Då knackade det igen.
— Om du är lugn nu, ja, se där ja, det var
ju bra, så skall vi gå ut ett tag allesamman fore te.
— Men om vi skall resa i kväll, Helga, så
måste jag väl packa, sade Brita ödmjukt.
— Jag reser inte förrän i morgon, svarade
Helga, med en liten rodnad, ty hon hade just
låtit öfvertala sig af Krister att skjuta upp
afresan. Och för resten, tillade hon med en tanke
på slädfärden, så är det bäst jag skrifver och ordnar
allt, så du kan fara direkt.
— Nyss for jag och mötte dig, och var så glad,
och nu reser du!
— Det har varit så hvilsamma dagar, sade
Helga. Hon vände sig än en gång om och tyckte,
att hon såg ett hvitt .hufvud i gafvelfönstret.
— Och nu begynner arbetet och verkligheten
igen, menar du? Hvad skall du ta itu med, när
154
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
