Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I-IELGA WISBECK
Helga märkte till sin glädje, att den annars så
meddelsamme Hans smällde igen som ett lås, nej,
nej, sade han, tänk i stället på historien om
skalden, den blir det ett kåseri af med många
betraktelser. Och så drucko de brorskål.
Magda såg oroligt på svägerskan, hon tyckte
att hon darrade helt lätt, hon var hvit och fårad
och hopfallen, man riktigt anade hennes pina af
att sitta upprätt.
— Du är trött, kära? frågade hon.
— Ja, en liten smula, men det är väl inte så
underligt.
— Ja£ går upp nu, går du med? Och hon
hviskade: det är något rysligt viktigt, som jag
måste berätta dig!
De reste sig för att säga godnatt åt herrarna,
som fått in sodavatten, visky hade redaktören på
sig. ’ !
Han såg Helga i ansiktet forskande, en smula
närgånget, så att hon måste rycka upp sig och
småle.
— Jag såg dig en gång på förklaringens berg,
tänkte han, men i dag, det är mycket intressant,
i dag i Getsemane.
Men nu måste Helga alltså finna en formel
för sitt lif, från hvilken hon kunde arbeta vidare,
och hon började söka. Men alla hennes lifsvärden
hittills syntes henne förkastliga, de dugde likt alltför
flata båtar blott för de stilla vattnen. När hon såg
fram mot arbetet, tycktes det henne att det, som
gifvit det en mening och hållit det tillsamman,
195
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
