Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sundsvallstiden — socialisten mognar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till det militära systemet. Han hade fullgjort sin värnplikt
däruppe och alltså prövat på vad det ville säga.”
I ”Den nya dagen”, Saxons sociala roman med motiv från
Sundsvall på 80-talet, talas om en ung skomakeriarbetare
Brorson: ”Han ägde en energi och uthållighet utan like.
Han var med på fackföreningsstyrelsens alla möten och
talade även på de allmänna. Durkdriven fackföreningsmän
och god talare som han var, förmådde han i hög grad elda
arbetarna, även om de funno honom nog så utmanande i
sin ungdomligt revolutionära socialism och sin fullständiga
ringaktning för alla människor, som ej voro
socialdemokrater.” Slcomakeriarbetaren Brorsson är ett korrekt fotografi
av skomakeriarbetaren Thorsson. Vidare: ”Brorsson hade
flera gånger givit Allehanda (läs: Norrlänningen!) små
hugg, emedan hon ej bar den socialdemokratiska skylten. I
sin entusiasm för det samhällstillstånd, socialismen
förebådar, kunde han ej inse, vad som var faktiskt, att Allehanda
nu gjorde socialismen mycket större tjänster än hon skulle
ha kunnat, om hon varit partiorgan.”
Striden mellan socialister och liberaler bröt först lös kring
spörsmålet om de frireligiösas ställning till arbetarrörelsen.
Det fanns hos socialisterna en böjelse att stämpla alla
frireligiösa såsom politiska och sociala reaktionärer. På ett
stort fackföreningsmöte sensommaren 1887 i Tunadal, där
Thorsson var närvarande, skulle diskuteras varför de
frireligiösa intogo en så avog ställning till fackföreningarna.
Diskussionen fick av lokala skäl en särskild bitterhet.
Frälsningsarméns lokal hade hyrts för mötet, men omedelbart
före detsamma kom återbud från arméns ledare på platsen.
Det brutna löftet skapade helt naturligt hos mången
förbittring, dels mot frälsningsarmén på platsen, dels mot de
frireligiösa i allmänhet. I Thorssons häftiga sinne hettade det
till. I Norrlänningen för den 6 september skrev han en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
