Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sundsvallstiden — socialisten mognar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Även Norrlänningen fann sig böra avsluta slagsmålet med
en salomonisk dom: ”Vi beklaga att arbetarna splittra sig
och uppträda mot varandra hätskt och personligt, såsom skett
i er polemik.” Men tidningen sköt huvudskulden på
socialisterna och trädde nu redaktionellt ut ur sin mot dem
neutrala ställning: ”Vi finna det så hjärtans naivt och oklokt
av socialisterna att uppträda i fientlighet mot demokraterna.
Det blir för oss en strid om påvens skägg, ett ridande på
ord och meningar. Det blir en strid om och mellan
personer, icke om och i sak.” Tidningen ansåg socialismen vara
ett talangfullt och betydande inlägg i striden för
utvecklingen, ett inlägg ”som måste tagas med i räkningen”. Men
den ville icke tro, ”att utvecklingen pekade fram mot ett
socialistiskt samhälle, där staten skall äga produktionsmedlen.
Hela striden mellan demokrater och socialister hänger på,
att de senare ej tåla de förre, emedan dessa ej antagit läran
om framtidsstaten. Då denna, även enligt socialisternas
uppfattning, är så långt avlägsen, vårföre låta den bli ett
träto-frö, frigörelsesträvandena till så stor skada?”
Under press fejdens vilda larm hade Hallén drivit sin
vilja igenom att isolera socialisterna från sågverksarbetarnas
samoiganisation. När fackföreningarnas centralkommitté
för sin del beslöt omorganisationen, lämnades åt Hallén att
jämte ett par arbetare utarbeta det nya förbundets program
och stadgar. ”Sundsvallsortens sågverksarbetareförbund”
bildades definitivt å möte i Hovid den 18 dec. 1887. Till
överstyrelse valdes Leon Hallén, ordf., samt fyra liberala
arbetare. Liberalerna triumferade, socialisterna voro
utestängda från ledningen. Hallén var enväldig. Vid det
konstituerande Hovidsmötet avgav han programdeklarationen:
”Fackföreningarna äro inga socialisthärdar eller härdar för
någon revolutionär propaganda. Vi blott samlas för att
tala om våra gemensamma angelägenheter, för att stödja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
