Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”Den förbannade skomakaren”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
domar stodo i vägen för deras övergång till socialdemokratin.
Vi måste ändock vara glada åt att de erkänna vårt mål — vi
äro blott på skilda vägar.”
Första maj 1890 firades av Ystads arbetare på
högtidligaste sätt. När Sveriges arbetare då för första gången
demonstrerade för normalarbetsdagen, var det självklart, att
Thorssons Ystad skulle vara med i teten. Den
demonstration, till vilken han tog initiativet, fick ett ståtligt förlopp. I
tåget som utgick från Oskarstorget, deltogo 1,000—1,200
arbetare. Det var emellertid brist på musikkårer i staden, men
Thorsson lät icke avskräcka sig. Med karakteristisk
påhittighet och arrangeringsförmåga lät han tåget företrädas av
dragspel och fiol. Och det gick bra. I Sandskogen voro
4,000 samlade. Fanorna och standaren ordnades i en
halvcirkel, ett jordfast bord tjänstgjorde som talarstol,
marsel-jäsen spelades och fackföreningsmarschen sjöngs av
arbetar-klubbens sångkör. Thorsson tolkade i hälsningstalet dagens
betydelse. Det vore första gången som hela världens
arbetare uppreste sig till kamp för 8-timmarsdagen. Även i våra
undangömda trakter ha arbetarna enstämmigt höjt sin röst
för normalarbetsdag och för densamma visat sina sympatier
genom att överallt taga sig fritt och demonstrera. Axel
Svensson och Andrén utfyllde programmet. ”Denna
demonstration, så storartad, lugn och fredlig, skall sent glömmas”,
var Thorssons belåtna mening.
Rådde det bland arbetarna under hela demonstrationen ett
exemplariskt lugn, vartill Thorsson energiskt manade, så
rådde det i stället inom Ystads borgarvärld en panisk
förskräckelse. Äldre damer trodde, berättades det, att F. V.
Thorsson skulle spränga staden i luften med dynamit. En
f. d. stadsfullmäktig hade förmått en gammal änkefru å
Östergatan att stänga dörrar och portar, så att Thorsson och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
