Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Partikongressernas Thorsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bord”. Yid kongressen 1920, som överskuggades av
affärerna ”Svensk import” och ”Arbetarbränsle”, inskränkte han
sig till en kategorisk deklaration ”att ingen av regeringens
ledamöter begagnat sig av sin ställning för att tjäna några
som helst privatekonomiska intressen”. Och vid 1924 års
kongress, som blev han sista, försvarade han som ordförande
i riksdagens försvarsutskott den hållning, som gruppen intagit
i sin nedrustningsmotion, och ansåg det icke vara ärligt att
inför folket i val springa ifrån denna motion och av
valtaktiska skäl välja någon annan linje.
På sistone stod Thorsson vid sidan av Branting som
partiets mest vördade och respekterade veteran. Ett livslångt,
oegennyttigt arbete i arbetarrörelsens tjänst hade gett honom
en auktoritet som ingen kunde bestrida. Därför fanns
inom partiet inga delade meningar om, att
ordförandeskapet efter Branting borde erbjudas åt honom.
Partistyrelsen vädjade enhälligt till Thorsson att trots sin sjukdom
ställa sig till disposition. Lojal mot partiet hade han alltid
till det yttersta varit och han svarade ja, ty ännu hyste han
hopp att bli kry igen. Men döden kom, innan en
omröstning inom partiet hunnit konfirmera partistyrelsens val.
Bilden av kongressernas Thorsson är fast och avgränsad.
Den ligger innesluten i de ord, varmed han avslutade
kongressen 1924: ”nu gå vi och göra så gott vi kunna, var och
en i sin stad”. Med dessa enkla ord, de sista Thorsson
yttrade vid en partikongress, karakteriserade han sig själv,
sådan han trofast, anspråkslöst och arbetsamt tjänat
socialdemokratiska partiet under hela dess 35-åriga tillvaro.
Huvudsaken var för honom att arbeta och använda sitt sunda
förstånd och göra sin plikt på den post, där han stod.
De höga programdiskussionerna överlämnade han åt andra.
Socialdemokratins program i försvarsfrågan tvangs han
genom sitt arbete i riksdagen att syssla med, men för övrigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
