Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - GUSTAF II ADOLF (1611—1632) - Kriget med Danmark. 1611—1613
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
plundrade ön trots det motstånd, som den till större delen danskt sinnade
adeln gjorde. Lifegna öbor togos här som byte och fördes öfver till
fastlandet för att besätta öde gods der.
Omsider gjorde våren med oländiga vägar och svalda vattendrag ett slut
på dessa gränsfejder, de sista, i hvilka de nordiska konungarne personligen
uppträd t. Man rustade sig i stället på båda sidor till sommar fälttåget.
Kristian IV var först färdig. I april 1612 mönstrades på stranden af
Öresund vid Helsingborg den danska hären. Det var, som det heter, »en
exer-citus af åtskilliga underliga folk»; främlingselementet af allahanda nationer
beräknades till 18 000 man; det antogs, kanske något öfverdrifvet, att
Danmark detta år förde ända till 40 000 man i fält. Planen för fälttåget var
den samma som föregående år; hvad då ej fullständigt lyckats hoppades man
detta år kunna utföra. Medan en dansk flotta utanför Göta elf afskar Sverige
från dess enda
återstående förbindelse med
Europa — och dermed
från förstärkningar och
krigsforråd derifrån —
skulle den danska
huf-vudhären under
konungens eget befäl
tillintetgöra Sveriges
försvarsställning i vester,
Elfsborg och G ullberg, på
samma sätt som
föregående året den östra.
Från Kalmar skulle
derpå Gert Rantzau med
den andra af de danska
härarna samtidigt med
konungen från Elfsborg bryta upp mot centralställningen för Sveriges försvar,
Jönköping, som för ett samtidigt angrepp från två håll borde falla. Om
detta lyckades, skulle Sverige söder om de stora sjöarna vara’ öfverväldigadt
och Motala ström med Kolmorden och Tiveden utgöra den nästa
forsvarslinie, inom hvilken det öfre Sverige hade att välja sig. I sjelfva verket
var Sveriges ställning vådlig, om det också icke var ett land, som kunde
eröfras efter den nederländska krigskonstens teorier; det var genom den
danska flottans öfvermakt i Östersjön, Öresund och vid Göta elf helt och
hållet tillbakavisadt till sig sjelft, och endast en ringa del af landet bar
bördan för försvaret. Finlands och Estlands krafter måste användas för kriget
i Ryssland och försvaret mot Polen; de sydliga landskapen Småland och
Yestergötland voro redan till hälften ödelagda.
Fälttåget öppnades af Kristian IV med angreppet på fästena vid Göta elf.
Näst hufvudstaden var Göta elfs mynningsland med det nyss anlagda
12. Danakarnes angrepp på Öland 1612.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
