Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - GUSTAF II ADOLF (1611—1632) - Gustaf Adolf och rikets ständer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54. Medalj till minne af Gustuf II Adolfs kröning
i Up«nla 1617.
Jag skall blomstra under Guds vftrd.
läktare, upprest på Norrmalmstorg (nu Gustaf Adolfs torg). Allt hvad
samtiden egde lysande och utmärkt i Sverige var samladt i Upsala till denna fest.
Adeln, alltid påräknad för att forhöja hofvets glans, hade infunnit sig i
prunkande rustningar, grefvarne och friherrarne under sina läns fanor. Det
ansågs för adlig pligt att vid ett tillfälle som detta uppträda med ståt och
prakt — »så utstofferade, att vi kunna liafva der ära och beröm af», hade
Karl IX 1595 skrifvit till de inbjudne, när det gälde endast hertiginnans
kyrkotagningskalas —. Särskildt
bref hade utgått »till fruerna i
Sverige» att också infinna sig.
Krigsbefälet var representeradt af
sina öfverstar, höfvidsraän,
rytt-mästare och några af öfrigt befäl.
Genom en häck af ryttare skred
kröningståget fram från Upsala
slott till domkyrkan, konungen till
häst under en tronhimmel uppburen
af fyra adelsmän, det kungliga
huset, ridderskapet, erkebiskop Kenicius med kroningshornet, de fem
höga-riksembetsmännen: Magnus Brahe, drotsen, med kronan, marsken och amiralen
med svärd och spira, skattmästaren med nyckel och mantel; Axel
Oxen-djerna, rikskansleren, bar äplet, siunebilden af maktens fullhet. Vid kyrkans
dörr stodo biskoparne till möte, biskopen i Linköping uttalande helsningen:
»välsignad den, som kommer i herrens namn!» Inne i kyrkan voro do
öfriga ständerna samlade. När inför altaret konungen med uppräckta händer
aflagt eden, som förestafvades
af Axel Oxenstjerna, och
mottagit smörjelsen, steg han
pä sin tron och smyckades
med maktens sinnebilder; då
han tagit svärdet i hand,
>till de godes och frommes
skydd, de ondes och otrognes
straff», stego härolder fram
och utropade med hög röst,
att »nu var Gustaf Adolf
krönt konung öfver svea och göta land, han och ingen annan». Under
riksbaneret gaf han derpå åt hertigarne länen och mottog af riksrådet des»
ed, hvarefter hela församlingen uppstämde den ambrosianska lofsången. Så
följde öfriga festligheter, måltiderna, till hvilka hufvudstad och granustäder
mast sända sitt husgeråd af tenn för de förnämares bespisning, medan de
lägre fingo nöja sig med trätallrikarna och träfaten från Finland, derefter
tomering och två riugränningar. Den sjuttonde hölls ett riddarslag, hvarvid
fur riksembetsmännen och det ryska krigets hjelte, Jakob de la Gardiey
55. Öre (fyrkantig klipping) 1025.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
