Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - GUSTAF II ADOLF (1611—1632) - Kriget med Polen i östersjölandskapen. 1617—1626
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
for de allmänna tidsomständighetema — »som medel och utväg att sig i
sitt rike under kristenhetens farliga tillstånd försvara», såsom orden lyda i
fördraget; Kristian IV förbehöll sig samma rättighet öfver sitt lands undersåtar,
den gamla tullfriheten vid gränserna och i Öresund till namnet oförkränkt. Det
var samma år, som det vestra Europas makter begynt sina underhandlingar
i Kjöbenhavn och Stockholm för att vinna de skandinaviska staternas
uppträdande i det stora tyska kriget, hvars vågor nu från de kejserliga arfländema
hvälft upp till norra Tyskland. Både Kristian IV och Gustaf Adolf hade
lyssnat till anbuden, den senare med större betänksamhet och större insigt i
de verkliga forhållandena än den förre. England valde dock till slut Kristian IV,
och han blef den, som först kom att uppträda samt genom sina motgångar
bana väg för Skandinaviens senare mera framgångsrika och glänsande upp-
trädande genom Gustaf Adolf. Så mycket friare händer fick nu Sverige i
fråga om sin makt ut vidgning på andra sidan Östersjön, medan den om
östersjöväldet täflande makten stod invecklad i det tyska kriget. Ty just den tid,
då Danmark lider nederlaget vid Lutter mot Tilly och den jutska halfön
utplundras af Wallenstein, är också den, då Sverige fullbordar Livlands eröfring
och fattar fast fot i Preussen, der dess af mera lycka krönta uppträdande i
Tyskland på mångfaldigt sätt forberedes.
I sammanhang med de förut nämda underhandlingarna hade Gustaf
Adolf företagit omfattande rustningar; hela den svenska härens omorganisation
hade just vid denna tid blifvit fulländad. Då nu Danmark, ej Sverige, blef
den makt, som staldes i spetsen för protestantismens väpnade motstånd mot
den katolska kejsarmakten, beslöt Gustaf Adolf att använda sin utrustning mot
Polen. Afvaktande händelsernas vidare utveckling i Tyskland, ville han under
72. Medalj öfver Rigas eröfring 1621.
Gustaf Adolf den store, af Gnds nid Sveriges, Götes och Vendes höge konung. — Efter Rigas öfvervlnnande
Ur segern kommit från himmeln och med strålande lager omgifvlt Gustafs hår. [De höga bokstäfrernas
sammanlagda talvärde gifver årtalet 1621].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
