Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KRISTINA (1632—1654) - Tyska kriget 1632—1636. — Slaget vid Nördlingen och dess följder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under forvirringen i Tyskland söka vinna något för sina länder. Oxenstjerna
önskade underhållspenningar från Frankrike, Richelieu åter stöd af de
svenska härarna i Tyskland. Sorgfälligt undvek dock rikskansleren att
visa sig angelägen. Utan att låta sig inledas i irrgångarna af
kardinalens politik, visste han att steg för
steg locka Frankrike till verksamt
deltagande i kriget och aftvinga dess
statsmän allt förmånligare
bestämmelser.
Efter slaget vid Nördlingen, då
det heilbronnska förbuudets dagar
voro räknade, sökte Frankrike stadga
sitt inflytande i södra Tyskland. Då
Schwaben och Franken föllo i de
kejserliges händer, började
protestanterne i dessa trakter att allt
mera lyssna till Richelieus anbud
och vända sina blickar till den
franske konungen efter bjelp.
Oxenstjerna mottog deras uppdrag att
härom underhandla; han såg ogerna,
att Frankrikes inflytande skulle
uttränga Sveriges hos de evangeliska
ständerna i södra Tyskland. Hugo
Grotius, den store vetenskapsmannen, afgick som svensk ambassadör till
Paris, och på en resa ifrån öfre Tyskland våren 1635 tog [-rikskansleren-] {+rikskans-
leren+} sjelf vägen genom Frankrike och besökte det franska hofvet, som
då uppehöll sig i Compiégne. Oxenstjerna kom med ett stort följe och
blef af Louis XIII med utsökta
artighets-betygelser mottagen. Han sammanträffade
personligen med Richelieu, och de båda
statsmännen öfverenskommo om ett nytt
förbund mellan Sverige och Frankrike. Ehuru
kardinalen genom sitt sändebud i Stock-
holm d’Avaugour ifrigt sökte vinna
svenska regeringens bekräftelse härå, tillstyrkte
dock rikskansleren sjelf att uppskjuta
dermed, dels emedan han hoppades kunna
förbättra vilkoren, dels ock emedan han ge- ... . . T . ~
1 ° 175. Hjelm, som tillhört Johan Baner,
nom en öppen och obetingad anslutning till
Frankrike ej ville af bry ta den underhandling med Sachsen, som
emellertid inledts af hertigen af Mecklenburg. Kurfursten Johann Georg hade
åtagit sig att påtruga sveuskarue pragfreden och ville på denna grund
underhandla. Axel Oxenstjerna vägrade antaga ett sådant förslag; han önskade för
174. Johan Baner
(1698-1641).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
