Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KRISTINA (1632—1654) - Den inre styrelsen under Axel Oxenstjernas ledning (1636—1644)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
starkt af de tryckande pålagorna och de folkets nierg sugande utskrifn in garna.
Allmänhetens hug drogs från de fredliga yrkena; bristen på kapital och
arbetskraft gjorde sig hårdt känd. Den andliga utvecklingen stod stilla. Under
kriget tiga sånggudinnorna, sade de gamle; och mellan den allvarliga
forskningen under 1600-talets torra hälft och det vaknande rikare lifvet inom
svenska vitterheten under århundradets senare del ligger verkligen ett skede
af stillastående, då
uppmärksamheten drogs utåt och den
inhemska vetenskapen och konsten
hade få verk af betydenhet att
uppvisa.
Äfven på folklynnet och
sederna utöfvade det långvariga
krigstillståndet ett mindre
fördelaktigt inflytande. Den gamla
vikingaavten väcktes till lif, men
med den äfventyraranda och lust
att lefva för dagen. Råhet och
förvildade seder smittade omkring
rig från de återvändande
krigar-ne, medan bland de högre
klasserna den forna enkelheten
hastigt gaf vika för yppighet och
njutningslystnad, så att
regeringen genom lyxförbud ansåg sig
böra ifra deremot1. Detta
verkade dock lika litet som det
föredöme i tarflighet och stränga
seder, som gafs af män utaf det
äldre, allvarligare slägtet. Stor
blef till exempel utländingens
förvåning, då han fann Jakob de la
Gardie, den vördnadsvärde
riks-marsken, på sin landtgård sitta
på träbänk mellan hvitmenade
väggar utan tapeter och spisa vid 1UI. Pfalzgrcfvinuan Katarina (jfr af b. 40).
bord utan duk på enklaste porslin.
Sådant böljade dock snart höra till undantagen. Helt andra vanor infördes
utifrån af den unga adeln, som hemma ville fortsätta det öfverdådiga lefnadssättT
den lärt under kriget. Tyska seder och tyskt tungomål behäftade det
foster-läudska väsendet med osmakliga utväxter. De högre klassernas språk blef
snart en brokig blandning af tyska, svenska och latinska ordvändningar, och eti-
‘ <>K. maj-.ts stadga ofrer åtskilliga oordningars afskaffande.
ttorgongåfvor och klædedragter-», 1C44.
inritna uti adliga sainqvum,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
