Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KRISTINA (1632—1654) - Tyska krigets sista tid 1644—1648; Torstenssons, Vrangels och Karl Gustafs öfverbefäl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man, som stod vid Pressburg, att han, först sedan Torstensson sändt honom
en afdelning af sin här till möte, vågade gå öfver Karpatema in i Mähreu.
Den siebenbiirgska hären var dertill en odisciplinerad massa och svår att
underhålla. Fursten visade sig
obeslutsam, såg endast på sin egen fördel
och återupptog snart de
underhandlingar med kejsaren, som han vid
underrättelsen om svenskarnes seger vid
Jan-kovitz afbrutit. För att blifva af med
honom beviljade nu kejsaren i hast alla
Ragoczis fordringar, och denne tågade
derpå hem till sitt land igen.
Sålunda öfvergifven af de
sieben-burgska skarorna, som smittat hans
egen här med pest, återstod för
Torstensson ingenting annat än att lemna
sina planer mot Wien och anträda
återtåget, i synnerhet som
fransmännen under året ej haft framgång vid
Rhein. Bränns belägring upphäfdes,
och efter att än en gång hafva
hemsökt Österrike och förstärkt sina
besättningar i de eröfrade städerna drog
sig Torstensson under hösten långsamt
genom Mähren tillbaka till norra Böhmen, der hären lades i viuterqvarter.
Ansatt af tilltagande giktplågor, tog fältmarskalken nu det steg, hvarifrån
endast regeringens upprepade öfvertalningar under en längre tid afhållit
honom: han nedlade befälet i december 1645. Den
följande vintern och sommarn stannade han ännu i
Tyskland, härunder allt jemt understödjande
efterträdaren med sina råd. Först på hösten 1646 återvände
han till Sverige, der man ingalunda visade sig
otacksam mot den store fältherren. På samma dag
upphöjdes han till friherre och grefve, fick ett rikt
gref-skap, Ortala by med Lyhundra härad i Roslagen,
dertill många gods i Yestergötland, och utnämdes till
generalguvernör öfver detta landskap, Halland, Dal och
Vermland. De sista åren drog han sig tillbaka från
det offentliga lifvet, och vid sin död 1651 fick han i
Riddarholmskyrkan en hvilostad vid sidan af sin store 216. Harnesk, som tillhört
företrädare, hvilken han öfverträffat genom sin person- Karl Gu8taf Vrangel.
liga älskvärdhet, genom sin gudsfruktan och renlefnad, genom det menskligare
krigföringssätt han införde, om också ej genom bragdernas storhet. Ty vi få
aldrig förgäta, att om också Torstenssons segrar voro mera lysande än Baners,
215. Karl Gustaf Vrangel
(1613-1676;.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
