Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KRISTINA (1632—1654) - Westfaliska freden 1648
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sigten med dem var synbarligen, att Sverige skulle komma att beherska
utloppen till tre af Tysklands hufvudfloder: Oder, Elbe ocli Weser. Tullarna,,
som der upptogos, tillföllo Sverige. Dess östersjövälde var befäst och
förbindelsen med fastlandet var lättad, ett forhållande, som mäktigt kom att
inverka på vårt lands kommande utveckling. Alla dessa fördelar kunna dock
på intet vis sägas uppväga hvarken de oerhörda ansträngningar Sverige
Tinder-kastat sig eller de missförhållanden, som under kriget blifvit grundlagda i det
inre. Orsaken till den mindre gynsamma utgången är att söka dels i
bunds-förvandternes, och ej minst Frankrikes, afund öfver*Sveriges vägande maktr
dels ock i Kristinas af oenigheten med Oxenstjerna närda ifver att i otid
påskynda fredsverket.
230. Kejserligt fyrverkeri vid Nurnbcrg vid fredsfestens afslntande 1650.
Men saken har ock en annan sida. Fastän den omedelbara vinsten var
liten, så hade Sverige ej slösat blod och penningar förgäfves. Dess kraftiga
uppträdande hade räddat tankens och trons frihet i hela Europa. Svenska
folket hade för en kort tid gått i spetsen för verldsutvecklingen; deltagandet
i tretioåriga kriget är dess största bedrift. Påfvens och kejsarens öfvermakt,
som hotade att hämma framåtskridandet, var bruten. Det stora målet
hade-vunnits genom ett snillrikt användande af små medel. Från ett litet och
obemärkt land hade Sverige med ens uppstigit till rangen af stormakt och ,
var från denna tid det erkända hufvudet för protestanterne. Medvetandet om
denna ställning, känslan af det utförda stordådet fylde folket med stolthet,,
gaf lyftning åt alla dess sträfvanden och tryckte sin prägel på hela vårt
lands-politik under storhetstiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
