Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KRISTINA (1632—1654) - Kristina och hennes hof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
daile da på hennes bestämda afslag. En hel skara af andra friare anmälde
sig. Kristian IV af Danmark framstälde förmälningsförslag for sina söner,
Ulrik och Frederik; till och med katolska
lierskare, konungarne af Polen, Spanien och
Portugal, ja, sjelfve kejsaren sökte samma
förman för sitt hus, äfvensora åtskilliga andra
furstar. Alla stötte dock på samma hinder:
Kristina förblef obeveklig, hon kunde,
oak-tadt ständernas upprepade anhållan, att hon
måtte förmäla sig, ej öfvervinna sin
motvilja för äkteuskapet, hvilket hon
betraktade som ett ok för qvinnan.
Bland alla drottningens friare hafva
vi dock änuu ej nämt den ifrigaste och den,
som åtminstone en tid syntes ha bästa
ut-sigteu att lyckeas, den unge pfalzgrefve
Karl Gustaf. Han och Kristina hade ju
varit barndomslekkamrater. Under alla de
bemödanden, som gjorts att närma de båda
furstebarnen till hvarandra, synes verkligen
en ömsesidig böjelse dem emellan ha
uppstått. Kristina har till och med i de
tidigare åren gifvit Karl Gustaf löfte om sin 2U- Ur» 8om tillhört drottning Kristina.
, i i i . /* 0 ... ... f. . . Med emaljm&lninp, föreställande drott-
hand ; detta tramgar lika valat henues uret ningen som segerns, jagtens och bafvets
n n | n £•, l £••• | jrudin nk-
som at ptalzgretvens otta upprepade torsak- i statens historiska museum,
ringar. Ehuru drottningen efter sin myndighetsålder snart tog ett annat sätt
mot honom, upphörde han dock ej att
hoppas. Under det att hon sålunda allt jemt
uppsköt att gifva ett bestämdt svar på hans
allt enträgnare anhållan om afgörande,
af-lägsnades henne3 sinne allt mer från Karl
Gustaf. Orsaker härtill voro först och främst
hennes växande böjelse för grefve Magnus
Gabriel de la Gardie och vidare deras
inverkan, som ogerna sågo pfalzgrefvens
upp-höjelse. Skulle Kristina träda i gifte, var
hon bundeu af sitt löfte till Karl Gustaf.
Hon fattade derför inom sig det först
småningom framträdande beslutet att aldrig
förmäla sig, men att i stället bereda pfalz-
grefven ersättning, hvilket skedde först, då 235. Boett till .amma ur.
hon ät honom anförtrodde öfverbefälet i
Tyskland, och sedan genom hans utnämning till tronföljare.
Medan alltså hos drottningen tanken ittt behålla sitt jungfrustånd mog-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
