Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KARL XI (1660—1697) - Förmyndarregeringens upprättande. — Frederna 1660—1661 - Karakteristik af förmyndarregeringen. — Dess inre och yttre politik (1660—1672)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
krona. Kristina ville således åter bestiga sina faders tron, hvilken enligt
stjerntydares utsagor snart skulle blifva ledig genom Karl XI:s död. För
sådana planer fans likväl intet rum. Kristinas affall hade for alltid skilt
henne från Sveriges folk. Man vände sig från henne med ovilja för liennes
katolska tro, och man fruktade med eller utan skäl hennes papistiska
stamp-lingar. På Kristinas »protest» svarade ständerna med en »reprotestation>
och aftvungo drottningen en försäkran, genom hvilken hon förnyade sin
af-sägelse för all framtid och förband sig att icke på något sätt stämpla till
Sveriges skada. I börjau af januari 1661 lemnade Kristina Stockholm och
frampå våren sitt fädernesland, från hvilket hon borde hafva medfört den
vissheten, att hennes politiska rol var utspelad.
Riksdagen i Stockholm slutades efter tvenne månaders sammanvaro i
slutet af november 1660. Den hade ordnat våra inre forhållanden, den hade
kastat fram och tills vidare löst vigtiga konstitutionela frågor, och den
for-värfvade sig genom detta samhällsarbete sin egentliga märkvärdighet. Med
hänsyn till Sveriges yttre ställning uttalade den sig naturligt nog för freden,
men förmåddes likväl af rådet, der en krigisk vind för tillfället blåste, att
gifva ett halft bifall till fortsättande af fejden mot Ryssland i förbund raed
Polen. Deraf blef likväl ingenting. I stället återupptogs i slutet af mars
1661 den afbrutna underhandlingen njed ryssarne. Den fördes i Kardis på
gränsen mellan Estland och Livland. Tsaren gjorde länge svårigheter, men
förmåddes slutligen dels genom Sveriges krigsrustningar, dels genom egna
olyckor i kriget med Polen att uppgifva sina anspråk. Den 21 juni 1661
slöts freden i Kardis, hvilken till sitt vigtigaste innehåll var en stadfästelse
af freden i Stolbova.
Karakteristik af förmyndarregeringen. — Dess inre och yttre politik
(1660—1672).
Teckning »f Karl XI:s förmyndare. — Regeringens karakter. — Bendes pelitik. — Regeringens inre
politik. — 1664 års riksdag. — Yttre politik 1665-1672. — Förbandet med Frankrike eeh Johan GyUenstjem.
Efter många strider hade Sverige fått fred med sina fiender samt en
ordnad styrelse, hvilkeu efter allt att döma skulle under en följd af år leda
dess öden. För den styrelsen stälde sig — om den eljest förstod sin pligt —
de största uppgifter, förbjudande all tanke på hvila, men eggande till
beslut-sam och kraftig handling. Eröfrade landskap skulle införlifvas och
försvarsverket återupprättas; reduktionen skulle grundligt genomföras för att bereda
en möjlighet till den inre hushållningens ordnande och för att bringa till
slut eller åtminstone förmildra fiendskapen mellan samhällsklasserna; och till
sist skulle under Europas allt vanskligare politiska ställning fäderneslandets
plats i verlden häfdas till dess egen säkerhet och ära. Sådana voro några af
de oafvisligaste krafven* Var den regering Sverige gifrit sig mäktig att
fylla dem?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
