Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KARL XI (1660—1697) - Karakteristik af förmyndarregeringen. — Dess inre och yttre politik (1660—1672)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
o09. Ilojentorj) i Vestcrgötlaud.
Har tillhört M. G. de la Gurdic.
sin krets en ledande personlighet, hvilken i likhet med Axel Oxenstjerna
kunde taga och behålla makten med den öfverlägsna duglighetens rätt. Den
kom äfven i följd af sjelfva regeringsformen att intaga en försvagad ställning.
Rådet betydde mera än förut. Ärendenas afgörande öfvergick snart till hela
denna lysande församling, enligt lagens något dunkla ordalag och med
be-gifvande af förrayndarne sjelfva, hvilka sålunda fingo tillfälle att på andra
öfverflytta en del af ett framtida ansvar. Det låg nästan i sakens natur, att
inom en så månghöfdad styrelse enighet och kraft skulle vara svåra att finna,
omöjliga att bibehålla. De ledande männen och grundsatserna vexlade med
dagen. Efter Per Brahe, som snart trädde i skuggan, följde de la Gardie och
Bonde i täflan med hvarandra; partier bildades inom sjelfva rådet, kämpade,
segrade eller ledo nederlag, allt under det att å ömse sidor utvecklade sig de
rörde flottan. Först efter många strider lyckades han komma in uti
regeringen, der han visserligen förstärkte de la Gardies parti, men der han aldrig
kom att uträtta något till verkligt gagn. År 1667 afled Gustaf Bonde, oeh
på 1668 års riksdag utsågs till hans efterträdare såsom riksskattmästare
riksrådet Seved Bååt, å nyo genom bearbetningar af de la Gardie, som med
all makt ville utesluta sin motståndare Sten Bjelke. Segern blef för de la
Gardie icke långvarig. Bååt dog 1669, och på 1672 år3 riksdag ingifck Bjelke
i regeringen såsom riksskattmästare. Kort derefter blef Karl XI myndig.
I motsats till Kristinas förmyndarregering bar Karl XI:s i allt
svaghetens kännemärke. Den saknade ej förmågor, men den saknade män med
politisk blick, fasthet i åsigter och kraft i handling. Den rymde icke inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
