Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KARL XI (1660—1697) - Förmyndarräfsten. — Reduktionens utförande. — Reduktionen i de eröfrade landskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skedde har väl sin förklaring, men ingalunda sitt försvar i fäderneslandets
bekymmersamma ekonomiska ställning. Det hjelper icke. Här var mer än
någonsin ett brytande å statens sida af ingångna forpligtelser, och slutet blef
också ett indirekt erkännande af statens insolvens, som icke blir mindre
motbjudande derfor, att man ryggade att nämna den vid dess rätta namn.
Hvad som är vordet sagdt visar endast reduktionens hufvuddrag. Till
sina följder berörde den stora godsindragningen snart sagdt alla samfundslifvets
förhållanden. Politiskt har den framför allt bidragit att undergräfva den
gamla aristokratiens makt, men i stället ökat konungens. Dess ekonomiska
resultat är en annan fråga, som här ej kan finna sitt svar. Endast genom
reduktionskommissiouen, hvilken visserligen i sig upptog reduktionens allra
desta och rikligaste flöden, voro vid 1687 års slut till kronan återkallade gods
med en ränta af mer än 1 600 000 daler s. m. eller 3 200 000 kronor, förutom 275
hemman, å hvilka ingen ränta fans i jordboken införd. De tio år, som följde,
gåfvo ett jemförelsevis måttligt utbyte, ehuru krafven icke minskades, men
ökades i skärpa. Detta utbyte uppgifves till ungefär en half million daler s. m.
jemte vid pass 300 hemman utan uppgifven ränta, indragna till kronan såsom
vederlag. Hvad hela reduktionen direkt och indirekt inbragte har ännu ingen
med säkerhet beräknat, och det torde äfven ligga utom möjlighetens gräns.
Ar 1697 afgaf den då varande reduktionskommissionen sin berättelse och
bilade den samma ett »generalextrakt af gjorda relationer om hvad
reduktions-verket sedan 1680 importerat». Det angifver sålunda den stora räfstens
resultat endast för dess vigtigaste sjutton år, men upptager icke ens för dem
allt, som kronan verkligen vunnit. Det slutar med en årlig ränta af 1 933 452
daler s. m. samt 623 hemman utan åsatt ränta. Af nämda slutsumma komma på
Finland i rundt tal 219 000 daler s. m., på det gamla Sverige 455 000 daler
s. m. och på de eröfrade inrikes och utrikes landskapen tillsammans det
öf-riga eller 1 259 000 daler s. m.
Med mycken stränghet och, som det’ synes, med mycken frukt gick
reduktionen fram öfver dessa länder, hvilka vid olika tider och på olika vilkor
blifvit med det svenska väldet införlifvade. 1680 års riksdag hade i
vid-* sträcktaste mening tagit dem i anspråk och dervid uppstält grundsatser, som
kanske i många fall voro svåra att förena med deras rättsliga ställning.
Denna ställning var emellertid icke för alla lika, men den innebar för flere
af dem en viss sjelfständighet, som mången ansåg vara trädd för nära genom
den svenska riksdagens beslut. Såsom fullständigt införlifvade voro att anse
Jemtland, Heijedalen, Skåne, Halland, Bleking och Bohuslän; och
reduktionen antog äfven inom dessa landskap i det hela samma skaplynne som i det
gamla Sverige. 1680 års riksdag förklarade de i Skåne, Halland, Bleking och
Bohuslän varande donationer samt bornholmska vederlaget med Jemtland och
Heijedalen »såsom omistande och reducibla»; 1682 års beslut stälde dessa
provinser liksom hela riket »under konungens egen höga makt och disposition»;
och med hjelp af denna makt »disponerade» Karl XI dem också i enlighet
med sina åsigter om statens fördel. Dertill hörde, att han lät reduktionen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
