Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KARL XI (1660—1697) - Karl XI:s person. — Hans samtida och död (1697)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XII:s död Zweibrlicken och afled 1731, den siste manlige ättlingen af
pfalziska huset i Sverige.
Karl XI:s samtida, särskildt hans rådgifvare och förtrogne, kunde anses
tillhöra tvenne skolor, representerande tvenne tidhvarf. Till det ena af dessa
tidhvarf hörde de män, som uppfostrats uti och höllo fast vid den svenska
högadelns pch rådsregeringens traditioner, till det andra kan man räkna dem,
som mer eller mindre oegennyttigt anslöto sig till enväldet eller danades
under dess inflytelser. Såsom lefvande mellanlänkar mellan dessa tidhvarf
kan man anse Johan Gyllenstjerna, Klas Fleming och Bengt
Oxen-stjerna, alla tre statsmän af mer än vanlig begåfning. Gyllenstjerna och
Fleming, som mer än de fleste hjelpt till att uppföra enväldets bygnad, dogo
tidigt från sitt verk, den förre 1680, den senare 1685. Oxenstjerna åter lefde
387. Ekolsoud i Upland.
Har, bland andra, tillhört M. G. de la Gardie och Sten Bjelke.
Karl XI:s regering ut och bibehöll i det hela sin konungs förtroende, ehuru
hans ställning flere gånger var allvarsamt hotad. För dessa tre mäns politiska
verksamhet är redan i korthet redogjordt.
Af de Karl XI:s förmyndare, som lefde under hans egen regering, gick
Karl Gustaf Vrang el först ur tiden. Sommarfälttåget i Brandenburg
förstörde nästan hans militära rykte, och de stora bristerna i krigsforvaltningen
lade i dagen hans oduglighet som embetsman. Med skäl sköts han derför
undan såsom oanvändbar, ehuru han sjelf hade svårt att inse, att hans tid
var ute. Han öfverlefde icke länge sitt fall. Han dog på sitt gods Spiker
på ön Rugen 1676. Några år derefter eller 1680 bortgick ur tiden Per Brahe,
nog lycklig att ej behöfva åse den förödelsens styggelse, som medförde den
svenska högadelns undergång. Han förblef i det längsta sig lik; han behöll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
