- Project Runeberg -  Sveriges storhetstid, från år 1611 till år 1718 /
598

(1881) [MARC] Author: Magnus Höjer, Martin Weibull
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öfversigt af Sveriges inre utveckling under dess storhetstid - Styrelse och förvaltning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Öfversigt af Sveriges inre utveckling under dess

storhetstid *.

Styrelse och förvaltning.

Konungamakten. — Ridet. — Riksdagen. — Stånden. — Förvaltning och lagskipning. — Krigsvisen.

id en blick på det sjuttonde århundradets historia
finner man lätt, att Sverige under denna tid genom
sina konungars statsmannaförmåga och sina söners
offervillighet nådde höjden af sin yttre storhet och
spelade en hufvudrol uti Europas politiska lif. Men
samma tidhvarf är epokgörande iifven med afseende
på vårt statsskick och vår materiela och andliga
odling; storhetsdragen röja sig i den inre
utvecklingen lika väl som i den yttre.

På den grund, som Gustaf Vasa och Karl IX
lagt, reste sig snart det moderna svenska samhället.
Våra konungars personliga ingripande i det
arbetet visar sig genom hela tidhvarfvet. Deras egen
kfaft och stora egenskaper gjorde dem i allt till
de ledande, på hvilket sätt än lagen må hafva uppdragit gränserna for
deras myndighet. I sjelfva verket voro dessa gränser obestämda, hvaraf den
tidens regenter visste sig begagna. En regeringsform efter vårt begrepp
fans icke till, ty landslagens kouungabalk, som skulle vara det, afsåg andra
förhållanden och kunde derfor ej ega sin fulla tillämpning. Emellertid
började tidhvarfvet med en väsentlig inskräukning af monarkens makt till
formån för rådet, hos hvilket man ville förlägga det politiska lifvets
tyngdpunkt. Det skedde genom Gustaf Adolfs konungaförsäkran, som utvidgade
rådets myndighet och erkände dess medlarskap mellan konung och folk:
men i allt blefvo denna försäkrans reaktionära bestämmelser knappast
bindande ens för den store konungen sjelf. Att åter kläda det svenska
konunga-dömet i medeltidskostym, som högaristokratien ville, var en omöjlighet redan
derför, att kronan blifvit ärftlig. Det stod dessutom i strid med hela tid>- 1

1 Utrymmet tillåter ej mer än en öfversigt i de allmännaste drag.

#

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:42:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wmhmsh4/0610.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free