Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öfversigt af Sveriges inre utveckling under dess storhetstid - Andlig odling - Vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
445. Haqvin Spegel
(1645—1714).
Ur reformationstidens hufvudsakligen teologiska och undervisande literatur,
med dess knappa och stränga alstring, uppspirade, med stark fart och gynnad
af den politiska utvidgningen, af de
tin-bildade och frikostiga stormännen samt
högsinta och för lärdomens förkofran
ifrande regenter, ett vetenskapligt lif,
hvars betydelse och storartade omfång
fortjena efterveridens beundran kanske
i lika hög grad som de politiska och
krigiska bedrifter, hvilka under samma
tid lyfte Sverige till rangen af en bland
Europas stormakter. Helt naturligt delar
sig framställningen af vetenskapen
liksom af vitterheten under stormaktstiden
i tvenne hälfter, den förra sträckande
sig från Gustaf Adolfs tillträde till
regeringen genom hans, Kristinas och
Karl X Gustafs styrelser, med hvilken
sist nämde de krigiska eröfringarna och
landutvidgningen nådde sin spets, den
senare omfattande Karl XI:s och Karl XII:s
tidhvarf, som innesluter blomstringen och förfallet af Sveriges stormaktsodling.
På de teologiska studiernas område träffa vi under förra skedet de
utmärkta dogmatikerne Olaus
Laure-lius, Johannes Lenæus och
Johannes Matthiæ, den sist nämde redan
med någon lutning åt en mer
försonlig uppfattning af de
evangelisklutherska lärorna. Bibeltolkningen
be-gynte drifvas mera som lärd vetenskap
än med praktiskt och polemiskt syfte,
såsom under reformationstiden, och en
svensk predikoliteratur började
uppkomma. Den senare delen af
tid-hvarfvet utmärker sig genom en allt
strängare renlärighet och en allt mer
uteslutande högkyrklighet, hvilken
gif-Yer sig uttryck i Olof Svebilius’
katekes, den ännu gällande kyrkolagen
af 1686, den efter många svårigheter
stadfästa psalmboken af 1695 och en
<lel teologiska stridigheter. Men denna
tid har också många gestalter och drag af sann storhet och kyrkligt lif att
bjuda betraktaren: vi erinra blott om den mångsidige, ädle Haqvin Spegel,
Sttrigtt huloria. IV. 39
446. Jesper Svedberg
(1653-1735).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
