Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öfversigt af Sveriges inre utveckling under dess storhetstid - Andlig odling - Bildande konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
ur
i’S
gynsam för konstens fredliga idrotter. Men dessa krig befordrade samfärdseln
med utlandet och buro derigenom i andra hand frukt för konstodlingen. De
svenska härförarne gjorde derunder bekantskap med utlandets konstnärer och
konstskatter, anlitade de förre och förde af de senare en mängd som
segerbyten till hemlandet, ehuru urvalet i begge fallen ofta vitnade dåligt om
deras smak. De vande sig vid det friare, glädtigare, yppigare lefnadssättet
ute, och sjelfva deras fruntimmer, som genom de långvariga krigen
föranleddes till utländska resor, hemförde ett mera utveckladt sinne för de egna
boningarnas prydliga anordning. Äfven hos det högre presterskapet och det
rikare borgerskapet böljar i någon mån ett dylikt estetiskt intresse förspörjas;
det yttrade sig dock förnämligen i porträttbeställuingar. De öfriga
samhällsklasserna förblefvo på det hela oberörda deraf, och hos allmogen buro
prydnadsföremålen fortfarande de gamla medeltidsformerna, såsom till en del än
i dag. Här och der uppträder på landsbygden
(se kyrkomåluiugarna) någon »bondmålare», en
afsigkommen lärjunge i första eller andra hand
af hufvudstadens artister. Den högre
konstodlingen var afgjordt aristokratisk, liksom den var
utländsk, den tillhörde nästan uteslutande hofvet
och högadeln. Och vid hofvet omhuldades den
främst af drottningarna, så af Maria Eleonora och
Kristina, liksom senare af Hedvig Eleonora och
Ulrika Eleonora.
Då vid det stora tyska krigets slut en kort
fredstid inträdde, började drottning och adel här
hemma utveckla en hittills osedd prakt i
lefnads-8ätt, sådan som kunde anstå en stormakts hof,
statsmän och härförare. Adlingarne uppförde stolta
slott på sina landtgods (till exempel Skokloster) 459. David Klöcker Ehreustrahl»
och i hufvudstaden (till exempel Oxenstjernoruas, minnesvård i Storkyrkan i Stockholm.
Vrangels, de la Gardies (s. 618), Bondes, Rosenhanes palats), hvilken nu får en
större betydelse än förut såsom landets medelpunkt. Och här samlade
Kristina rika konstskatter (främst, den stora samling, som Karl Gustaf
tagit från kejsaren i Prag och förärat henne) samt utländska målare och
skulptörer från flere länder och »gaf fart åt böjelsen för praktfulla
upptåg, ringränningar, allegoriska kostymeringar och andra värdskap, i hvilka
former de högre kretsarna under seklets senare hälft älskade att kläda sina
nöjen». Den konst, som här kom till användning, var den i hela Europa
herskande, från Italien härstammande barocken, en urartning af renässansenr
dock med vissa nya och sjelfständiga drag. Under århundradets förra hälftr
då vårt land stod i lifligaste samfärdsel med Nederländerna och Tyskland, var
det ock förnämligast från dessa länder, det hemtade sin konst. Med Kristinas
regering börjar ett omslag inträda. Det var nu det till öfvermakt komna
Frankrike (Louis# XIV:s), som äfven och icke minst i konst och lefnads-
SS1
vwijftfrtAÄp .. ,
ms vii, VtAin.1 wÄä ■
OUVjJR*** ’MtTA» *
..l1
* V — *■ ’ * ’ X rv il7
tf} **•*»■•» .*•*’ ivr ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
