Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öfversigt af Sveriges inre utveckling under dess storhetstid - Andlig odling - Bildande konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gjorde det rundligt. Stor hushållare som Gustaf Adolf, men praktälskande
sora Louis XIV i Frankrike och som denne medveten om den glans,
konsterna kunde gifva åt kungligheten, tog han som den senare konsterna i sitt
beskydd, och med större penningtillgångar än någon af sina företrädare
gjorde han hos sina konstnärer större beställningar. Hans epok inledes af
modem Hedvig Eleonora, Tessinernes och Ehrenstrahls gynnarinna. Hon
»föregick högadeln med exempel, huru den borde njuta af sina rikedomar»,
och det var »efter mönstren af hennes lustslott, man såg öfver hela landet
parker och trädgårdar uppväxa kring de adliga slotten». Det förnämsta af
hennes lustslott (Ulriksdal, Strömsholm, Karlberg, s. 517) var det redan nämda
Drottningholm, påböijadt 1662 af Nikodemus Tessin den äldre och
full-ändadt af hans son; det blef nu under hennes hägn ett stamhåll for den svenska
4G3. Skokloster, sEdant det lillämnades under 1600-talet.
konsten. Året förut (1661) hade hon hemkallat från studieresor i Italien den
redan af Maria Eleonora beskyddade Ehrenstrahl (född 1629 i Hamburg) och
gaf honom nu syselsättning med stora dekorations- och porträttmålningar på
slotten, främst Drottningholm. Konung och högadel följde hennes exempel.
Ehrenstrahl hade många medhjelpare, utbildade lärjungar och grundläde så
den första egentliga målarskola i Sverige; bland utländingar, mest tyskar,
påträffas ock nu några svenska målare, såsom J. Sylvius och O. Pilo. Hela
denna synnerligen alstringsrika målarskola bar tysk-italiensk mer än fransk
prägel. Mästaren sjelf var en lärjunge till det då rådande italienska barocka
måleriets hufvudman Pietro da Cortona, sålunda lärling till en i viss mån
storslagen konst, men en konst på förfall. Arftagare af stora traditioner,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
