Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öfversigt af Sveriges inre utveckling under dess storhetstid - Andlig odling - Bildande konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\
• >
borgerliga klassen följde de europeiska moderna blott på afetånd, allmogen
icke alls. Den styfva och stela, tätt åtsittande spanska drägten under
1500-talet utbyttes i 1600-talets böqan mot en friare efter tyskt mönster (s, 323,
333 m. fl.). Den stela pipkragen faller ned på axlarna som en bred (först styf,
sedan slak) spetskrage. Det förr kortklipta håret får nu växa fritt, helskägget
förändras till pipskägg, på hjessan sättes den yida, mjuka filthatten. Jacka
och byxor blifya vida och fria; de små
spanska skorna utbytas mot yfviga kragstöflar.
Damerna (s. 319, 629) buro stora spetskragar
kring bar hals, lockigt hår, klädningar med släp.
Spetsar spelade en stor rol i denna
pittoreska drägt både hos herrar och damer. — Kom
så med århundradets midt det franska modet
med dess tvungnare vanor. På samma gång
de stora perukerna (s. 456 m. fl.) anlades,
rakades ansigtet glatt; damerna, för att täfla
med herrarnes peruker, anlade de höga
fon-tangerna. De stora spetskragarna
sammankrympte till ett par breda ändar framtill, som
sedan utbyttes mot en om halsen knuten
bindel med hängande spetsändar. Filthatten gaf
vika for den lilla, från den karolinska tiden
så välbekanta tresidiga; rocken blef lång med
skört, tätt åtsittande och ofta rikt sirad. I
stället för kragstöflar begagnades strumpor och
skor. Damerna nyttjade långa snibblif och
snörde sig, begagnade för öfrigt höga klackar,
smink och moucher. Förkärleken för prakt
framträdde vidare i flitig användning af guld
och granna färger.
Ännu under Gustaf II Adolfs tid rådde
i hofvets och högadelns lefnadssätt en
gammaldags enkelhet. Som nämdt, var det först med
Kristinas regering, som de började i större
mått tillegna sig utlandets lyx och följa dess
mod, samtidigt med att den närmare politiska
förbindelsen knöts med Frankrike. De unga ädlingarne började med Magnus
Gabriel de la Gardie i spetsen först nu riktigt dessa täta och långa vallfärder
till konsteus och lyxens medelpunkt Paris, hvilka fortforo nästan i halftannat
århundrade, och som spela en så stor rol i den fina verldens smak uppfostran.
Yi läsa om den unge grefve Magnus, huru han under sin vistelse i Frankrikes
hufvudstad (1640-talet) gör talrika uppköp till sitt bröllop (med Maria
Eufro-syne): »liberiet», nattdukar, skrin, hvaribland ett med »demanteklockor», en
kjortel af »hvit atlask», sitt eget, drottningens och fästmöns porträtt i miniatyr
472—474. Knif och gaffel jemte etui,
Bora tillhört Karl Gustaf Vraugel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
