Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholm skulle sålunda enligt denna källa en gång verkligen ägt ett skönt rådhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af eld, samt att de olika rådhusbyggnader, som tid efter
annan aflöste hvarandra, i hvarje fall varit ganska
obetydliga.
I H. Hildebrands »Sveriges medeltid» lämnas rörande de
svenska rådhusen några upplysningar, som här må anföras,
innan vi öfvergå till redogörelsen för den byggnad, som
delvis ännu kvarstod 1767. Hildebrand anser, att icke minst
af de svenska rådhusens oansenlighet framgår, huru föga
stadsväsendet var utveckladt i Sverige under medeltiden. »Med
egna ögon», säger han, »kunna vi visserligen ej öfvertyga oss
härom, eftersom svårligen i någon svensk stad nu finnes ett
rådhus, som bevarat det utseende det under medeltiden
erhållit, men just denna omständighet, att intet rådhus hos
oss finnes i behåll från medeltiden som minnesvård af dess
byggnadskonst, torde i viss mån – med fullt erkännande af de
senare seklens nyhets- och förstörelselusta – få anses gifva
en antydan därom, att de gamla rådhusen ej ägde några
egentliga egenskaper, som kunde föranleda deras bevarande.»
Direkta antydningar om oansenligheten hos rådhusen hos oss
har Hildebrand äfven funnit i medeltidens urkunder samt i den
omständigheten, att Stockholms borgerskap kallades till
öfverläggningar icke i rådhuset utan på någon gillesal.
Skulle en eller annan uppgift om rådhuset under medeltiden
möjligen stå att finna i de förut omtalade äldre, nyligen
återfunna Tänkeböckerna, torde dessa upplysningar sannolikt
ej vara af den beskaffenhet, att de kunna jäfva denna af
Hildebrand uttalade åsikt, som i all synnerhet måste anses
fullt tillämplig, i hvad Stockholm angår, åtminstone för
tiden före 1458 års brand.
Det rådhus, som då uppfördes, hade gifvetvis något mera
monumentala proportioner och var möjligen äfven, hvad
arkitektoniska detaljer beträffar, sina föregångare
öfverlägset. Likväl kan meddelas, att enligt kämnärernas
räkenskaper för 1567 synes näfver i ganska stor mängd inköpts
till täckning af »gamla rådstugan» samt »skotthuset». Med
gamla rådstugan måste gifvetvis afses den före 1458
befintliga byggnaden å rådhustomtens nordvästra hörn.
»Skotthuset» eller den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
