Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Resa till Köpenhamn och Sverge. — Svenska Literatursällskapets pris. — Giftermål. — «Hårda tider». — «Fyra dramatiska småstycken». — Vistelse i hemlandet. — «Unga år». — «Uramo torp». — Tavaststjerna presenteras i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han kom till Finland med två tomma händer,
sin svenska hållning och sitt gamla namn,
och fosterlandet öppnade sin famn
för honom som för andra kära fränder.
Pä riddarhuset fans förut hans sköld,
och han vardt finne i en hastig vändning,
bland våra adelsmän i laters köld
hardt nära typen af allsköns fulländning.
Men Furumo bar icke ädlingsblod
i sina blåa ådror helt förgäfves,
han icke endast gick och låg och stod
som af en gammal adelsman det kräfves,
han lefde också . . .
Några egendomliga rader, ett slags ofullgångna distiker,
äro egnade Leo Tolstoj; ur det orediga konceptet kan endast
följande dechiffreras:
Sist när hans ökenfärd, hvilken i andras ögon
var ett triumftåg blott — ändtligen ändadt vardt,
gjorde patriciern bot, böjde sin stolthet till intet,
kastade handlöst bort rykte, ära, triumfer
för att i kärlekens värf tjäna sin ringaste broder
mera nära än de, som för hans frihet dött.
Rysslands stoltaste skald, halfva Europas gunstling
fattade plog och harf, gick som en simpel bonde
klädd i hans grofva dräkt för att dela hans lott.
Revolutionens idé satte han om i gärning
utan ett ord af hot, utan en tanke af hat:
ondt skall lönas med godt -—! . . .
På samma papper finnas slutligen fyra strofer af
Lau-reatus, den första redan citerade och tre andra, som icke
bibehållits i den slutliga redaktionen, hvartill de ock skulle varit
altför dåliga.
I mars sände Tavaststjema till tidskriften Ord och Bild
i Stockholm ett «Literaturbref från Finland»
underteck-nadt Per Spicax, hvilket infördes i tidskriftens majnummer.
Han redogjorde där för de många originalarbeten, som julen
förut publicerats på svenska i Finland. Några allmänna
reflexioner i detta literaturbref gå i samma riktning, som en del
af det han sagt i sin uppsats om de inhemska
teaterförhål-landena, andra åter låta märka att de erfarenheter han gjort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
