Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan hon talat på detta sätt, dog hon, och
jag stod ensam i världen. •
Jag följde hennes råd och begaf mig
norr#-ut. Oerfaren och fattig är jag ju, och
svårigheter visade sig på alla håll. När jag kom till
Upsala var där ej bättre än i Västergötland.
Konung Anund blotade ej mera och hade dessutom
tagit bort det guldbleck, som klädde
Upsalahof-vets inre, och den tunga guldkedja, som var
lindad rundt omkring dess mur, samt nedsmält det
t och däraf gjort en gåfva till en mäktig man i Va-
• land, hvilkens tjänare han tycktes hafva blifvit.
I Upsala hölls icke den gamla läran i större heder
än i mitt eget hemland.
Min moder hade också lärt mig spela giga,
och med tillhjälp af denna konst tog jag mig fram
efter vägarna. Redan på vårsidan sjuknade jag
dock in i Järnbäraland och måste stanna i
Hede-mora flere veckor,* men botade mig till sist själf
med de läkemedel jag medför.
Jag hade hoppats att kunna hinna hitupp till
hösten, men jag var svag efter sjukdomen;
vägarna voro dåliga och människorna s^ gästvänliga,
att de bjödo mig kvar och ville behålla mig för
att njuta af min gigas toner och läkas af min
moders underbara örter. Färden gick långsamt.
Hösten kom med rägn och mörker, vintern med
snö och köld, men jag gick dock min väg fram.
Jag hörde en röst i mitt inre, som sade: gå, gå!,
och jag gick.
Den kvällen, då jag kom till det lilla huset
vid sundet, var jag mycket trött och önskade följa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
